Sociala medier i skolan - Mats Östling

I kursen Sociala medier skulle vi bädda in en Youtube film i en blogg. Passade på att lägga in ett klipp av Mats Östling som är IT-strateg i Stockholms stad där han säger att sociala medier som förstärkning av det mänskliga mötet inte har nått skolan ännu. Jag tror att det ännu inte går att föreställa sig hur mycket sociala mediers kommer att påverka skolan.

Beslut eller icke beslut

Det har gått alltför lång tid sedan jag fick något skrivet i bloggen. Men å andra sidan har det hänt en hel del saker och det har varit svårt att veta vad som egentligen gäller. Inom mitt projekt har vi försökt få till en förlängning av projektperioden och ibland har jag vågat tro att allt är klart men lika ofta har jag känt att helt andra vindar blåser, och bara med någon dags mellanrum. Men ett steg framåt har man i alla fall gjort för IT-skolutvecklingen på Åland. Eller rättare sagt, man har inte tagit ett steg bakåt. Det är nu klart att vi inom förvaltningen får hålla kvar vår top-admin för lärplattformen samtidigt som det inom tjänsten finns utrymme för en skolutvecklingsfrågor. BRA!


I förra veckan var projektet tillsammans med rektorer och IT-handledare på seminariet Framtidens lärande och många av oss kom hem med nya eller förnyade tankar och förnyade krafter att ta itu med IT-utvecklingen. Liksom i fjol lyftes vikten av rektorernas roll i skolutveckling liksom vikten av IT-strategier. Men förutom detta utmanades vårt tänkande en del i och med att vi fick höra av Troed Troedsson att vi skall agera kortsiktigt. Vi kan inte tänka långsiktigt eftersom tekniken förändras så snabbt. Han har en poäng där men jag tror ändå att den enskilda skolan eller kommunen i någon form ha för sig åt vilket håll man vill gå i utvecklandet av skolan. Risken blir annars att vi agerar kortsiktigt utan att nå mål som kan vara viktiga för skolan som helhet att uppnå för att erbjuda alla studerande samma möjligheter. Om det är som jag tror så finns det ett litet problem mellan skolans vilja att agera kortsiktigt och agera vid behov ifall beslut måste inväntas från stelbenta beslutsstrukturer. Hur tackla detta?


En annan bra sak är att det startats en grupp på Facebook som heter Vi som vill utveckla skolan på Åland med IT som motor. Där hoppas jag att många bra diskussioner kommer att föras, om inte annat så för att få ut budskapet om hur skolan behöver utvecklas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för de studerande när de skall ut i yrkeslivet. Det var allt för denna gång....

Digital teknik - en mångfacetterad utmaning

När jag började min karriär som obehörig lärare hade jag förmånen att vara datalärare som det hette då. Det kunde jag göra på basen av mina meriter att inneha ett datakörkort. Vi pratar nu om medlet av 90-talet. Då gällde det i första hand att få eleverna att bli bekväma med olika kontorsprogram, i första hand Word, Excel och PowerPoint. Det skapades hej vilt texter med clip-art bilder och jag minns att de till och med fick göra en kalender i Excel där de olika cellerna hade automatiska datumfunktioner. Då fanns inte diskussionerna kring etik, källkritik, upphovsrätt, stöd för lärandet, sociala medier osv. Alla som idag är vana användare inser ju att mycket har hänt inom området.

Nu under våren har Futrulab kommit ut med en handbok kring digital kompetens i Storbritanien, Digital literacy across the curriculum. I den finns motiveringar till varför IT används i undervisningen men där finns också många bra tips och förslag hur IKT används i undervisningssituationer.

Enligt Futurlab kan digital kompetens innehålla 8 olika komponenter, nämligen funktionella färdigheter, kreativitet, kritiskt tänkande och utvärdering, kulturell och social förståelse, samarbete, förmåga/kunskap att hitta och välja information, effektiv kommunikation samt e-säkerhet. I rapporten förs resonemang kring alla dessa komponenter och kopplas samman med olika tips och praktiska förslag.Det är lätt att inser att det inte alltid är så enkelt, utan en rätt mångfacetterad utmaning för läraren och undervisningen. Ytterligare en utmaning bland alla andra blir för lärarna att veta vilken teknologi som stöder olika behov och färdigheter bäst? Vem är det som skall handleda dem? Jo rimligen IT-handledaren eller IT-stödpersonen. Så handledarens roll blir inte bara att stöda lärarna i hur de använder de olika verktygen utan i så fall också att stöda läraren i val av programvaror och teknologi. Om det är på det här sättet, vilken kompetens skall man då kräva av en IT-handledare? Och hur upprätthålls denna kompetens, dvs dels att veta vilken teknologi som finns och dels pedagogiskt kunna avgöra vilken teknologi som stöder vilken färdighet? Är detta rimligt att kräva eller hamnar det här valet helt på läraren att avgöra? Har alla kompetens till detta och har de ens möjlighet att sätta sig in i problematiken.

Mitt lite spretiga resonemang visar ändå på att skolan och lärarna fortfarande har många utmaningar framför sig och nu om någonsin måste de pedagogiska värderingarna omvärderas, utvecklas, omformuleras eller åtminstone lyftas till diskussion allt oftare.

En liten vink, läs rapporten!

Salsa

Mitt skrivande i bloggen verkar vara väldigt sporadiskt och med väldigt olika teman och sinnesstämningar. Ligger nu skönt i soffan efter tre timmars salsadans och benen känns därefter. Eller kan det vara det regniga vädret som gör att kroppen protesterar mer än vanligt. Jag försöker i alla fall mobilisera lite kraft för att gå ut en stund i kväll men mina salsavänner. Eusebio och Micke, som är våra lärare, stannar till i morgon och det blir lite mer salsa på Eat. På FB finns en grupp som heter Cubaritmos. Där hittar du mer information om Eusebio.

I morgon återkommer jag med lite mer djuplodande tankar kring digital kompetens. Jag har hittat en väldigt bra rapport och kan nog inte låta bli att kommentera innehållet. De som finns på Fronter Åland, hittar den nog där.