tisdag 21 december 2010

Datorerna ett bekymmer i skolan

DIU skriver att årets trend är dator till varje elev. Det är säkert rätt och inget jag kommer att ifrågasätta. En intressant fråga man kan ställa sig är däremot vad som händer när de studerande har fått sina datorer? Det finns många hinder på vägen innan datorerna används/kan användas optimalt och på ett sätt som faktiskt stöder lärandet. Lärarna skall vara förtrogna med datorerna och ha en idé om hur undervisningen påverkas och genomförs med stöd av datorer, de skall fungera och vara driftsäkra osv. Men även om de hindren har raserats så kan det finnas oöverstigliga problem för att använda datorerna i undervisningen. Ett sånt är skolornas datapolicy och möjligheten att få installera program på den egna datorn.

I DIU 8/2010 finns en artikel som lyfter problemet, speciellt ur en mattelärares horisont. Läraren berättar om alla bra matteprogram som är gratis men som inte får installeras och användas på skolans datorer. Gratisprogrammet GeoGebra kunde användas eftersom det inte krävde en installation men när Java slutade fungera så går inte heller det programmet att köras! Ett annat exempel i artikeln är möjligheten att ta del av föreläsningar i matematik från de stora universiteten ute i världen. Dessa sprider sina föreläsningar via iTunes U men eftersom skolan förbjuder användandet av iTunes kan de studerande inte följa med de föreläsningar som motsvara delar av gymnasiematten!

Om det är så här ute på skolorna så går det ju att få den mest positiva och utvecklingsbenägna läraren att ge upp! Om skolan inte bara säger att den har moderna verktyg i undervisningen så måste det upp till bevis och den här typen av restriktioner som omöjliggör en varierande och relevant undervisning måste elimineras. Hur ser det ut i skolorna hos oss på Åland? Får de studerande vara administratörer på sina datorer? Vilka är nackdelarna om de är det och framför allt vilka är fördelarna?

Sen kan jag tipsa om ett program som kan stöda förståelsen för geometri, gratisprogrammet SketchUp. Med programmet du kan bl.a. bygga hus för Google Earth eller göra olika 3D-modeller. Elever kan mäta olika ytor och lägga in dem i programmet och på så sätt modellera något från verkligheten men de kan också skapa något nytt. På det här sättet kan omkrets, areor, vinklar mätas och uppgiften kan göras mer begriplig. Kanske något som mattelärare kan testa?

När jag ändå är på gång lägger jag in en videolänk med anknytning till datorer och matte. Conrad Wolfran håller en förläsning Teaching kids real math with computers på TED.com och ställer bl.a. frågan varför datorer används inom alla områden för att göra beräkningar men INTE inom skolvärlden?

Mvh
Fundersam men hoppfull



måndag 13 december 2010

Nya kompetenser

Läste ett tankeväckande blogginlägg av Niilo Alhovaara som rör en av de missuppfattningar som florerar runt om oss. Han undrade bl.a. varifrån uppfattningen om att ungdomarna är proffs på Internet har uppstått och menar att när man tittar närmare fenomenet så inser man att många är rätt okunniga om vad som händer.

Det är enkelt att hitta på nätet, att använda datorn och att snabbt skicka mess men vid en närmare titt så har många svårt att säga varför de anser att en hemsida eller ett inlä
gg är seriöst eller inte. Likaså vad det innebär att lägga ut information på en hemsida. Niilo avslutar med en brasklapp:

"Dagens - och i synnerhet morgondagens - samhälle bygger på ett stort mått av digitalt kunnande och aktivt medborgarskap förutsätter att man kan vaska guldkornen ur informationsbruset och göra blixtsnabba bedömningar online. De unga kan inte nätet, under ytan, och där har skolan och vuxenvärlden generellt en mycket viktig uppgift: att bidra med en fördjupning och ta upp viktiga frågeställningar som den unga nätgenerationen annars kanske inte upptäcker".

Det är faktiskt här som skolan har fått en rejäl utmaning. Hur lär vi ungdomarna detta? I något speciellt ämne, av någon speciell lärare, i något speciellt sammanhang? Nej, det här måste ske hela tiden och vara ett naturligt inslag i undervisningen, lika vanligt som diskussionerna kring mobbning, vett och etikett.


Kompetenserna (digital kunskap, aktivt medborgarskap) som Niilo tar upp är ju också en av de kompetenser som lyfts som viktiga i vår omvärld. Det tar inte många år innan dessa kompetenser utvärderas i PISA-undersökningar.

Det är dags nu, inte i morgon!


måndag 6 december 2010

Digital matte på Åland

På olika håll i Sverige framkommer det att lärarna i jämförelsevis låg grad använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Detta torde inte endast bero på avsaknad av dessa, för det finns en hel del bra lärobjekt och program (ex. Algodoo, Annas länkburkar, GeoGebra). En orsak kan vara att mattelärare inte ser mervärdet i detta.Kan det bero på att matteundervisningen ännu tenderar vara abstrakt med konstruerade kopplingar till vardagslivet och den egentligen nyttan? Jag är ingen mattelärare (jag har bara en massa erfarenhet av dem) och jag hoppas därför att jag har fel!

I Sverige har ett tre-årigt projekt, Matematik för den digitala generationen dragits igång där man undersöker hur IT kan integreras i undervisningen. De frågeställningar som skall besvaras i projektet är:
  • Hur kan elevernas attityder och lärande förbättras med hjälp av IT i undervisning?
  • På vilka sätt kan lärarnas didaktiska IT-färdigheter och deras motivation att använda IT i matematikundervisningen förbättras?
  • Vilka typer av stöd är nödvändiga för att matematiklärarna ska använda IT i undervisningen på sätt som utvecklar elevernas intresse och förståelse
  • Hur kan erfarenheterna från projektet spridas vidare?
Det första årets aktiviteter har beskrivits i en rapport.

Finns det på Åland likande intressen? Sitter mattelärare och grubblar över samma frågeställningar? Om inte så skulle det vara kul att få igång något motsvarande arbete. Händer något motsvarande i de andra ämnena i våra skolor? Om inte, kan då mippandet av våra lärare vara en drivkraft och motor att starta den här typen av utvecklingsarbete? Eller sitter vi nöjda i våra skolor och väntar att omvärlden matar oss med utmärkta lärobjekt och program?


Oberoende vem som skapar vad och vem som lånar idéer och tankar av vem, så är ändå skyldiga våra elever och studerande en modern och tidsenlig undervisning och utbildning. Digitala lärobjekt och digitala program som stöder och varierar undervisningen är en självklar del av av skolan idag och den utvecklingen kan vi undvika.