Kollegabedömning

Upplägget jag beskriver här är dels kopplade till blogginlägget om kursen Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt och dels till inlägget innan om Tre bedömningsupplägg.

Som en formativ bedömning av processen att skapa ett eget lärobjekt. Upplägget går ut på att deltagarna utvärderar varandras arbeten utifrån i förväg definierade frågor. Utvärderingen ligger sedan som grund för förbättringar och förtydliganden av lärobjektet.

Målen med lärobjekten finns tydligt beskrivna i uppgiften liksom kraven/de delar som lärobjektet måste innehålla för att bli tillräckligt tydligt för den som ska använda det.

När en deltagare gör en kollegautvärdering kryssar de för de punkter som är uppfyllda. Varje ikryssad punkt ger ett poäng. Poängresultatet visar hur mycket som måste kompletteras och jobbas vidare med för att lärobjektet ska bli godkänt i kursen. Som avslutning kan den som bedömer skriva in kommentarer och tips till förbättringar. Bilden nedan visar de frågor som bedömaren ska ställa till materialet.

Eftersom jag inte har några kollegor i det här arbetet har jag inte haft någon att titta på upplägget och inte heller fått kommentarer på det. Idag är det rätt få som har gjort den kurs jag har som utgångspunkt och det minskar också möjligheten att få relevant feedback. 

Tre bedömningsupplägg

I kursen IKT i lärande är en av uppgifterna att vi ska beskriva olika tester för bedömning. Eftersom jag inte arbetar som lärare blir det svårt att göra en beskrivning utgående från en undervisningssituation eller ett ämne. Därför har jag beskrivit bedömningsupplägg utifrån en kursbeskrivning som gäller att skapa egna lärobjekt. Hur den här kursen genomförs kan du läsa mera i blogginlägget nedan. Målet med testerna är att skapa bra, tydliga lärobjekt som elverna förstår och kan använda sig av.

Det är arbetskrävande att skapa testerna så att de ska svara mot de mål som ställts upp. Men utöver det är de olika testerna enkla att skapa och de flesta frågorna är självrättande.

Jag har skissat på tre olika upplägg:

1. Som inledning av den här kursen är en för-test en bra start. Genom att göra testet får du en uppfattning om din egen förståelse av vad ett lärobjekt är och vilken typ av program och tjänster som är rimliga att använda sig av när de gör sina lärobjekt och hur de vill publicera dem. Exempel på frågor är Vad är ett lärobjekt/lärresurs och vad är skillnaden på en blogg, en webbplats och ett LMS. De får också kort skriva ner hur de tror att de kommer att använda sig av lärobjekt/lärresurser. Redan i det här skedet får deltagarna en uppfattning om dels omfattningen av arbetet och dels hur de kan tänka kring olika verktyg.
2. Ett andra test sker mot slutet av kursen. Då handlar det mera om att deltagarna själva får en uppfattning om att de har alla viktiga delar med i lärobjekten samt att de varit tillräckligt tydliga. Den här gången handlar det om att göra en kollegabedömning utgående från ett test med frågor. Frågorna baserar sig på målen och kraven som ska vara uppfyllda i lärobjekten och den som bedömer använder dessa som utgångspunkt. Varje fråga/mål/krav som är uppfyllt ger automatiskt ett poäng. När deltagaren får se resultaten från testet finns ännu tid för förbättringar. En närmare beskrivning av testet hittar du i blogginlägget Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt. 
   
3. Det tredje testet som med fördel kunde genomföras är en självutvärdering. Frågorna är delvis de samma som ovan men därtill finns en självvärdering över det egna arbetet och den egna insatsen samt en reflektion över vad som kunde göras bättre alternativt annorlunda. Som en sista fråga får deltagaren knyta an till för-testet och på nytt beskriva hur de kommer att använda sig av lärobjekten/lärresuserna. Det kan bli en intressant jämförelse med hur de svarat innan och reflektera över varför eller varför de inte svarat på samma sätt.

De pedagogiska vinsterna med testerna kommer tydligast fram i det andra testet. Den feedback som då kommer fram hjälper deltagaren att ytterligare finslipa sitt lärobjekt samtidigt som de får tips och idéer på förbättringar. Det som också är bra att deltagaren kan få perspektiv och nya infallsvinklar som ytterligare kan bidra till att förbättra lärobjektet.

Några fallgropar är svåra att se eftersom den här gruppen är lärare som vill få stöd i sitt arbete med att skapa lärobjekt. 

Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt

Att som lärare göra egna lärobjekt kan vara övermäktigt förrän man har koll på olika verktyg och sedan testat i verkligheten. Av den anledningen ville jag som ITK-utvecklare stöda lärarna så att de kommer igång med något smått och då upptäcka att det går att göra både mindre och större lärobjekt. Detta gjordes i form av en självinstruerande kortkurs. I det här stödsystemet var de dessutom tvungna att göra lärbojektet tillgängligt för alla och även lägga på en Creative Commons licens.  Stödet är uppbyggt i ett rum på lärplattformen Fronter och alla lärare som vill kan få behörighet till rummet.

1. Inledningsvis finns en beskrivning av uppgiften och vad den går ut på. Lärobjektet ska innehålla åtminstone följande:

• introduktion - vad ska göras, varför, när och hur?
• mål - i förhållande till läroplanen
• uppdrag - vad ska göras
• bedömning - hur sker den och på basen av vad

2. I följande steg har vi lagt upp lite utgångspunkter i form av teorier och modeller så som TPCK, SAMR, flippat klassrum samt ett finskt materiela (på svenska) om Med kvalitet i fokus - e-lärmomedlen i undervisning och lärande.

3. Efter det har vi samlat på några tips på publiceringsverktyg och berättat kort om hur de fungerar. De vi har lyft är gratisverktygen Google sites, Learnify och Wikispaces.

4. Efter det har vi skapat ett stödmaterial där lärarna kan. Det materialet handlar i första hand om hur man rör sig på Internet - upphovsrätt, CC-licenser, Internet som källa (säkerhet och sökstrategier) och källkritik. Här har vi också lagt upp tips från den grupp av lärare som testade systemet, deras reflektioner samt verktyg de använt sig av (ex. Scratch, Photostory, Creaza, SurveyMonkey, Eclipse).

5. Som sista rum har vi skapat information om vad som krävs för att uppgiften ska vara helt genomför och godkänd. Förutom själva lärobjektet (länk till denna) ska lärarna också lämna in en bakgrund samt en utvärdering både av en klass som testat det och från läraren själv. Dessutom måste lärobjekten vara försedda med en lämplig CC-licens. 

Det här berättar egentligen inte om hur jag använder mig av digitala öppna lärobjekt utan jag har istället valt att berätta om hur vi valt att stöda framtagning av egna lärobjekt. Eftersom jag inte är lärare kändes det här upplägget bättre.

Ett digitalt bedömningsupplägg

I kursen IKT och lärande fick vi en uppgift där vi skulle beskriva ett digitalt bedömningsupplägg. Eftersom jag inte undervisar själv utan bara har idéer hur saker kunde göras  lät jag mig inspireras jag av metoden undervisande lärande eftersom den (enligt mig) på många sätt skapar olika möjligheter för bedömning och utvärdering. Inte bara från lärarens sida utan också från klasskompisarna. Mitt upplägg ser ut så här:

I den här undervisningssituationen ska eleven fördjupa sig i ett fenomen/frågeställning som rör historia och andra världskriget. Eleverna själva får välja en frågeställning som de är intresserade av men frågeställningen ska vara så formulerad som en öppen fråga som kan ha flera olika svar, som frågar efter fakta eller värderingar eller vara en förklaring på fenomen och följder. Frågeställningen ska börja med ett frågeord som t.ex. hur och varför.

Det övergripande målet med upplägget är att eleverna ska skapa en förståelse för en specifik historisk händelse samtidigt som det hjälper den studerande i tankteprocessen och synliggör hans/hennes tankeprocess och styr den i en rimlig riktning.

Läraren förbereder lektionen genom att skapa en kontext för eleverna. Det kan ske på olika sätt; genom film, läsa avsnitt ur en bok eller en kort berätta om en typisk händelse som rör ämnet. Därtill har läraren förberett ett forum där eleverna kan diskutera varandras frågeställningar, teorier och slutsatser. Läraren behöver också bygga upp en struktur som underlättar arbetsgången och processen i arbetet. Det som också behöver slås fast är hur lång tid (lektioner) arbetet ska få ta.

Eleverna jobbar enskilt eller grupp för att komma fram till en frågeställning. Till detta knyter de direkt en teori på basen av sökning på nätet och i böcker. Teorin skriver de sen ner i ett forum och andra elever måste sen kommentera/ge respons på rimligheten i teorierna. Läraren kan också här välja att gå in och kommentera, dels för att hålla diskussionerna på rätt spår och dels för be om preciseringar ifall det behövs. Det kan i så fall handla om frågor som – vad tänker du på? – på vad grundar du åsikten på? – hur uppfattar du? – vad menas med?

Efter den här kommentarsrundan arbetar eleven vidare på sin frågeställning och kommer fram till ett svar eller en konsekvens beroende på hur frågeställningen såg ut. Den nya teorin läggs igen ut i forum och får respons både av läraren och eleverna. Läraren kan både under processens gång men också efteråt gå in och läsa kommentarer för att få underlag för bedömningen samtidigt som kommentarerna kan vara ett underlag för diskussioner kring den formativa bedömningen/utvärderingen.

Fördelen med ett sådant här upplägg är att eleven får en typ av bedömning av den egna klassen och på så sätt kan ifrågasätta och utveckla sina egna idéer. Även läraren ger här en typ av feedback för att leda eleven tillbaka till ursprungstankarna ifall eleven kommer bort från frågeställningen eller uppmuntra och pusha ifall eleven tröttnat eller har valt en för svår frågeställning. Läraren har också möjlighet att begära förtydligande ifall något är för svårt att förstå eller om läraren märker att eleven inte själv förstår vad han/hon skriver. På så sätt skapas också en dialog som ger underlag för förbättringar i det egna arbetet

Inläggen som görs i ett forum blir ju också kvar (åtminstone en viss tid) och eleven kan gå in efteråt och se processen i vad han/hon skrivit och på så sätt synliggörs även det egna lärandet och förståelsen. Eleven ser också hur andra har tänkt kring olika frågeställningar vilket även det ger ett bredare perspektiv på olika fenomen inom ämnet samtidigt som svagheter tydliggörs i egna tankar. Detta kan också vara ett sätt att lära sig diskutera på ett mer demokratiskt sätt.


Upplägget kräver en stor aktivitet från elevernas sida även om upplägget gör lärandet mer intressant och på egna villkor. Det är viktigt för läraren att se till att alla elever får kommentarer och utvecklingsförslag på sina teorier. En elev som blir helt ignorerad av andra kan få svårt att motivera sig själv att jobba vidare. Det är också viktigt att läraren har bedömningskriterierna helt klara både för sig själv och för eleverna för att underlätta en eventuell slutbedömning.

ScriptLog som stöd i skrivprocessen

Ramlade över en kort film från Vetamix om användningen av programmet ScriptLog i skrivprocessen. Det var intressant att höra hur både elever och lärare reflekterade över programmets fördelar. Med programmet kan du spela in det du skriver i ett ordbehandlingsprogram. När eleven spelar upp det hon gjort får hon lätt se vilka fel som gjorts och på så sätt lättare få till ett bra språk. Läraren kan också spela upp processen och på så sätt analysera skrivprocessen, få syn på vad som varit svårt för eleven, dvs. var har eleven stannat upp och funderat, vid vilken typ av ord har eleven raderat och ändrat. På så sätt får både elev och lärare syn på skrivprocessen och det är lättare att lägga resurser på och stöda just det som är svårt. När lärare och elever tillsammans tittar på den inspelade kan de snabbt komma överens om åtgärder och satsningar.

I programmet ScriptLog kan man inte göra en massa formateringar med texterna men det kan ses som en fördel eftersom koncentrationen på så sätt ligger i själva skrivandet. Layout och formateringar kan sen göras i Word eller annat ordbehandlingsprogram. Det som programmet däremot tillåter är bilder och på så sätt kan eleven, med hjälp och stöd av bilderna, enklare bygga upp sin berättelse.

Tyvärr hittade inte jag med en snabb Google-sökning någon webbplats där man kunde ladda ner eller köpa programmet. Hoppas någon har något har tips om detta.

Lite mer ordning i tankeverksamheten

Läste igår ett inlägg på Skolverket som kastar lite ljus på mina förvirrade tankar kring vad IT egentligen är och hur vi skall tänka kring verktyget ute på skolorna. Sylvi Vigmo säger i en intervju att hennes forskning visar att it som resurs eller digitala redskap förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement eller som en kompensation. Det är också det jag har insett men det är svårt som "icke lärare" att gå ut och säga något sådant. Nu finns det i alla fall forskning på detta som stöder mina tankar. Men härifrån till att tydligt säga hur villkoren förändras är fortfarande höljt i dunkel för mig. Roligt är det dock att man idag kommit så långt i processen att man kan gå ut och säga att det inte längre bara är frågan om komplement och kompensation utan något helt annat.

En intressant sak som Sylvi lyfter är att lärarens roll är ohotad men att den måste förändras. Det här är kanske en liten knäckfråga när det gäller förändringsobenägna lärare? Rätta mig om jag har fel. Lärarna vet att de behövs eftersom ju skolan behövs. Det är kanske lätt att då tänka att "inte kan jag få sparken bara för att jag inte använder digitala verktyg i undervisningen". Idag är det säkert så men framöver kommer denna lärare att vara lika anställningsbar jämfört med lärare som anammat undervisningsmetoder som speglar samhällets behov. Och det är något varje lärare bör tänka på. Och läraren måste sluta tänka utifrån sina behov och önskemål, det är elevens behov och samhällets krav som styr. Eller som någon skolledare så förtjänstfullt har uttryckte sig när en lärare sa att hon inte ville lära sig använda digitala verktyg i undervisningen eftersom hon snart skulle gå i pension: jo men eleverna går inte i pension om ett par år!

Vad är IT i skolan egentligen?

Efter en två veckors semester nere i Thailand är jag igen tillbaka i vardagen. Medan jag betar av uppgifter som samlats lyssnar jag på Rundabordssamtal om it i skola och utbildning med Anna Karin Hatt. Ministern inledde bl.a med att nämna att IT inte skall användas urskiljningslöst i skolan och utan IT skall användas där det medför ett mervärde (min tolkning). Min direkta reflektion på detta var att det återigen skiljs mellan undervisning med och utan IT.

Jag tycker att vi måste komma bort från det tankesättet, IT måste ses som något dialektiskt. Jag ser det som att vi inte kan låta bli att förhålla oss till IT, varken i skolan i det övriga samhället. Det jag vill hitta är ett bättre ord för denna verksamhet eftersom jag anser att ordet IT är för snävt. Digitala verktyg är ett ord som för mig förklarar bättre vad det handlar om. Jag skrev i ett tidigare inlägg om att vi kanske måste omdefiniera vad digitala verktyg är men detta handlar mera om att vi kanske måste se på användning av digitala verktyg på ett annat sätt. Vi kan inte se på skolan som något som kan fungera utan dessa verktyg utan skolverksamhet innebär per definition användning av dem. Vi kan inte längre separera på IT och undervisning.

Frågan blir då: hur skall vi prata så att detta blir tydligt, vilka ord och benämningar skall vi ha?

Måste vi omdefiniera vad digitala verktyg är?

Fick idag tips av kollegan Ronny om ett tv-program han sett och genast började mina tankar irra igen.

Vi jobbar sedan en tid tillbaka med att skapa en målbild för utbildningssektorn på Åland avseende IT i skolan. Jag har funderat kring begreppet IT och IKT och tycker att de känns för snäva och lite 90-tal. Jag har inte lyckats sätta fingret på varför jag tycker så. När jag nu såg inslaget om Siftables, som jag nämnde ovan (hittade det naturligtvis på ted.com), började mina frågetecken räta ut sig.

Inslaget visar på ett helt nytt sätt att arbeta digitalt där mus och tangentbord delvis är ett minne blott. Verktyget kan vara ett oerhört bra stöd i lärande, inte minst i specialundervisningen! När utvecklingen av de här slaget hela tiden pågår så inser man snabbt (och på nytt och på nytt) att digital utveckling inte bara handlar om datorns utseende och innehåll utan också att det finns olika typer av digitala verktyg och program. Och hur kommer skolan att påverkas tack vare dessa fantastiska verktyg?

Så gott folk! Skall det heta IT i undervisningen, IKT i undervisningen, digitala verktyg eller digitala resurser i undervisningen? Eller något helt annat som visar på vidden av möjligheter tack vare dessa faktiska verktyg? Vilka begrepp skall finnas med i en övergripande målbild när det gäller användning av digitala verktyg i skolan?

Titta och förundras över utvecklingen! Läs också mera på Sifteo Blog.