Läste igår ett inlägg på Skolverket som kastar lite ljus på mina förvirrade tankar kring vad IT egentligen är och hur vi skall tänka kring verktyget ute på skolorna. Sylvi Vigmo säger i en intervju att hennes forskning visar att it som resurs eller digitala redskap förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement eller som en kompensation. Det är också det jag har insett men det är svårt som "icke lärare" att gå ut och säga något sådant. Nu finns det i alla fall forskning på detta som stöder mina tankar. Men härifrån till att tydligt säga hur villkoren förändras är fortfarande höljt i dunkel för mig. Roligt är det dock att man idag kommit så långt i processen att man kan gå ut och säga att det inte längre bara är frågan om komplement och kompensation utan något helt annat.
En intressant sak som Sylvi lyfter är att lärarens roll är ohotad men att den måste förändras. Det här är kanske en liten knäckfråga när det gäller förändringsobenägna lärare? Rätta mig om jag har fel. Lärarna vet att de behövs eftersom ju skolan behövs. Det är kanske lätt att då tänka att "inte kan jag få sparken bara för att jag inte använder digitala verktyg i undervisningen". Idag är det säkert så men framöver kommer denna lärare att vara lika anställningsbar jämfört med lärare som anammat undervisningsmetoder som speglar samhällets behov. Och det är något varje lärare bör tänka på. Och läraren måste sluta tänka utifrån sina behov och önskemål, det är elevens behov och samhällets krav som styr. Eller som någon skolledare så förtjänstfullt har uttryckte sig när en lärare sa att hon inte ville lära sig använda digitala verktyg i undervisningen eftersom hon snart skulle gå i pension: jo men eleverna går inte i pension om ett par år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar