Tre bedömningsupplägg

I kursen IKT i lärande är en av uppgifterna att vi ska beskriva olika tester för bedömning. Eftersom jag inte arbetar som lärare blir det svårt att göra en beskrivning utgående från en undervisningssituation eller ett ämne. Därför har jag beskrivit bedömningsupplägg utifrån en kursbeskrivning som gäller att skapa egna lärobjekt. Hur den här kursen genomförs kan du läsa mera i blogginlägget nedan. Målet med testerna är att skapa bra, tydliga lärobjekt som elverna förstår och kan använda sig av.

Det är arbetskrävande att skapa testerna så att de ska svara mot de mål som ställts upp. Men utöver det är de olika testerna enkla att skapa och de flesta frågorna är självrättande.

Jag har skissat på tre olika upplägg:

1. Som inledning av den här kursen är en för-test en bra start. Genom att göra testet får du en uppfattning om din egen förståelse av vad ett lärobjekt är och vilken typ av program och tjänster som är rimliga att använda sig av när de gör sina lärobjekt och hur de vill publicera dem. Exempel på frågor är Vad är ett lärobjekt/lärresurs och vad är skillnaden på en blogg, en webbplats och ett LMS. De får också kort skriva ner hur de tror att de kommer att använda sig av lärobjekt/lärresurser. Redan i det här skedet får deltagarna en uppfattning om dels omfattningen av arbetet och dels hur de kan tänka kring olika verktyg.
2. Ett andra test sker mot slutet av kursen. Då handlar det mera om att deltagarna själva får en uppfattning om att de har alla viktiga delar med i lärobjekten samt att de varit tillräckligt tydliga. Den här gången handlar det om att göra en kollegabedömning utgående från ett test med frågor. Frågorna baserar sig på målen och kraven som ska vara uppfyllda i lärobjekten och den som bedömer använder dessa som utgångspunkt. Varje fråga/mål/krav som är uppfyllt ger automatiskt ett poäng. När deltagaren får se resultaten från testet finns ännu tid för förbättringar. En närmare beskrivning av testet hittar du i blogginlägget Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt. 
   
3. Det tredje testet som med fördel kunde genomföras är en självutvärdering. Frågorna är delvis de samma som ovan men därtill finns en självvärdering över det egna arbetet och den egna insatsen samt en reflektion över vad som kunde göras bättre alternativt annorlunda. Som en sista fråga får deltagaren knyta an till för-testet och på nytt beskriva hur de kommer att använda sig av lärobjekten/lärresuserna. Det kan bli en intressant jämförelse med hur de svarat innan och reflektera över varför eller varför de inte svarat på samma sätt.

De pedagogiska vinsterna med testerna kommer tydligast fram i det andra testet. Den feedback som då kommer fram hjälper deltagaren att ytterligare finslipa sitt lärobjekt samtidigt som de får tips och idéer på förbättringar. Det som också är bra att deltagaren kan få perspektiv och nya infallsvinklar som ytterligare kan bidra till att förbättra lärobjektet.

Några fallgropar är svåra att se eftersom den här gruppen är lärare som vill få stöd i sitt arbete med att skapa lärobjekt. 

Ett digitalt bedömningsupplägg

I kursen IKT och lärande fick vi en uppgift där vi skulle beskriva ett digitalt bedömningsupplägg. Eftersom jag inte undervisar själv utan bara har idéer hur saker kunde göras  lät jag mig inspireras jag av metoden undervisande lärande eftersom den (enligt mig) på många sätt skapar olika möjligheter för bedömning och utvärdering. Inte bara från lärarens sida utan också från klasskompisarna. Mitt upplägg ser ut så här:

I den här undervisningssituationen ska eleven fördjupa sig i ett fenomen/frågeställning som rör historia och andra världskriget. Eleverna själva får välja en frågeställning som de är intresserade av men frågeställningen ska vara så formulerad som en öppen fråga som kan ha flera olika svar, som frågar efter fakta eller värderingar eller vara en förklaring på fenomen och följder. Frågeställningen ska börja med ett frågeord som t.ex. hur och varför.

Det övergripande målet med upplägget är att eleverna ska skapa en förståelse för en specifik historisk händelse samtidigt som det hjälper den studerande i tankteprocessen och synliggör hans/hennes tankeprocess och styr den i en rimlig riktning.

Läraren förbereder lektionen genom att skapa en kontext för eleverna. Det kan ske på olika sätt; genom film, läsa avsnitt ur en bok eller en kort berätta om en typisk händelse som rör ämnet. Därtill har läraren förberett ett forum där eleverna kan diskutera varandras frågeställningar, teorier och slutsatser. Läraren behöver också bygga upp en struktur som underlättar arbetsgången och processen i arbetet. Det som också behöver slås fast är hur lång tid (lektioner) arbetet ska få ta.

Eleverna jobbar enskilt eller grupp för att komma fram till en frågeställning. Till detta knyter de direkt en teori på basen av sökning på nätet och i böcker. Teorin skriver de sen ner i ett forum och andra elever måste sen kommentera/ge respons på rimligheten i teorierna. Läraren kan också här välja att gå in och kommentera, dels för att hålla diskussionerna på rätt spår och dels för be om preciseringar ifall det behövs. Det kan i så fall handla om frågor som – vad tänker du på? – på vad grundar du åsikten på? – hur uppfattar du? – vad menas med?

Efter den här kommentarsrundan arbetar eleven vidare på sin frågeställning och kommer fram till ett svar eller en konsekvens beroende på hur frågeställningen såg ut. Den nya teorin läggs igen ut i forum och får respons både av läraren och eleverna. Läraren kan både under processens gång men också efteråt gå in och läsa kommentarer för att få underlag för bedömningen samtidigt som kommentarerna kan vara ett underlag för diskussioner kring den formativa bedömningen/utvärderingen.

Fördelen med ett sådant här upplägg är att eleven får en typ av bedömning av den egna klassen och på så sätt kan ifrågasätta och utveckla sina egna idéer. Även läraren ger här en typ av feedback för att leda eleven tillbaka till ursprungstankarna ifall eleven kommer bort från frågeställningen eller uppmuntra och pusha ifall eleven tröttnat eller har valt en för svår frågeställning. Läraren har också möjlighet att begära förtydligande ifall något är för svårt att förstå eller om läraren märker att eleven inte själv förstår vad han/hon skriver. På så sätt skapas också en dialog som ger underlag för förbättringar i det egna arbetet

Inläggen som görs i ett forum blir ju också kvar (åtminstone en viss tid) och eleven kan gå in efteråt och se processen i vad han/hon skrivit och på så sätt synliggörs även det egna lärandet och förståelsen. Eleven ser också hur andra har tänkt kring olika frågeställningar vilket även det ger ett bredare perspektiv på olika fenomen inom ämnet samtidigt som svagheter tydliggörs i egna tankar. Detta kan också vara ett sätt att lära sig diskutera på ett mer demokratiskt sätt.


Upplägget kräver en stor aktivitet från elevernas sida även om upplägget gör lärandet mer intressant och på egna villkor. Det är viktigt för läraren att se till att alla elever får kommentarer och utvecklingsförslag på sina teorier. En elev som blir helt ignorerad av andra kan få svårt att motivera sig själv att jobba vidare. Det är också viktigt att läraren har bedömningskriterierna helt klara både för sig själv och för eleverna för att underlätta en eventuell slutbedömning.