Sociala medier i klassen?

Läste ett intressant artikel på nätet där lärarstuderande vid KTH ger elever mattehjälp i syfte att själva bli bättre på att handleda över nätet. Bra. Det yttersta syftet är naturligtvis att så många elever som möjligt får godkänt i matte. Ännu bättre! Det som är riktigt intressant är att handledningen av eleverna sker över nätet (MSN)! Verkligen ett intressant koncept om man nu ser det ur elevernas synvinkel.

Men här på Åland har vi ingen lärarutbildning och därmed heller inga lärarkandidater som behöver träna sig i handledning över nätet. Det betyder ju också att vi inte har elever som får den här typen av läxhjälp. Men om vi nu vill lösa det senare med ett liknande koncept, vad gör vi då? Varför inte återigen använda oss av pensionerade personer. De har ju figurerat som stöd i skolan tidigare. Varför inte erbjuda lite läxhjälp via sociala medier av personer utanför skolan. Det behöver ju inte ens vara pensionärer, det kan ju vara vem som helst som har rätta kunskaper och som är intresserade av att hjälpa eleverna på eftermiddagar och kvällar. Intressant tanke, tycker jag.

På Vallhallaskolan används iPads flitigt i förundervisningen och man ser plattan som ett bra komplement i verksamheten. Hur tänker man inom förundervisningen här på Åland? Finns det någon som använder nätet och sociala medier som stöd? Det skulle vara roligt att veta!

En tanke slog mig..... Skall göra ett försök att få ner dem, men de är inte så sorterade ännu! Om vi ser omkring oss så ser vi ju en massa program som är mer eller mindre specialanpassade för skolan och lärandet. Oftast är dessa belagda med licensavgifter och min första tanke är oftast att sådana program säkert måste vara bra, testade, utvärderade och välfungerande. Men dessa licenser kan vara rätt kostsamma för skolorna, speciellt om det är många olika program som behövs. Skall skolorna istället försöka använda så många gratisprogram som möjligt?

Garanteras kvaliteten i skolorna då? Inte vet jag, men när man tänker på vilka olika möjligheter som finns, ex. Skype, Wikipedia, Wikispace, Google Apps, iWork, iLife, Google Earth, Blogger, WordPress, Flickr, Facebook, Twitter..... Dessa är ju sociala medier och kan inte jämföras med speicalprogram men bidrar ändå till den öppenhet vi vill ha i vårt samhälle och i våra skolor. Så fort vi använder oss av ett licensierat program så kan vi endast nå ut till en begränsad publik (nästan). Eller är det så att skolan inte skall vara alltför öppen utan hålla delar i verksamheten för sig själv. Inte vet jag! Vad tycker du? Någon som förstod vad jag försökte säga?

Den 1 december 2010 utgavs i Finland en Nationell plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Planen är ett resultat av ett ambitiöst treårigt projekt Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag. Uppdraget var att beskriva verksamhetsmodeller som befäster användningen av IKT i undervisningen samt att utarbeta en nationell plan. Projektet koordinerades av kommunikationsministeriet och genomfördes i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och näringslivet. Planen är väldigt tydlig i vad man anser och vill uppnå och man räds inte att lyfta de problem som finns idag och som måste övervinnas.

I förordet lyfts olika aspekter på användning av IT i undervisningen och man säger bl.a. så här:

"Förändringen av synen på kunskap inverkar på lärandet. Om man anser att kunskap är föränderlig och dynamisk betyder det att färdigheterna i informationssökning, tänkande och lärande är viktiga. På grund av att mängden information ständigt ökar och tillgången på information blir bättre tack vare utvecklingen av informationsnätverken behövs det förmåga att sovra i informationen, att strukturera och analysera den samt att göra synteser på basis av den och att bedöma den kritiskt. Synen på kunskap lägger tonvikt vid det kunnande som behövs i samhället och som överskrider de traditionella kunskapsområdena samt vid förmågan att använda information och kunnande".

Det som lyft som en viktig åtgärd är systemförändringar, dvs. att verksamhetskulturen reformeras så att den överensstämmer med den syn på lärande som idag råder. Nya verksamhetsmodeller kräver då nya arbetssätt och tidsenlig infrastruktur och utrustning. När det gäller detta lägger skribenterna in en brasklapp och säger att det krävs ett "starkt strategiskt ledarskap av ministerierna". (Man kan ju hoppas att lärarna vet vilken syn på lärandet som finns i skolan idag...)

Visionen i planen är: IKT som lärresurs – hela världen inom räckhåll. För dem med erfarenhet av nätet är detta inget banbrytande eller konstigt alls, detta pratade ju McLuhan om på sin tid. Men det är ändå inte mindre sant för den skull! I planen vågar man också sticka ut hakan och säga:

För att Finland ska förbli ett topprankat land i fråga om utbildningen krävs att man mångsidigt utnyttjar IKT:s och mediernas möjligheter i skolorna.

För att nå framgång i skolorna säger planen att man måste fokusera på åtta olika frågor:

1. Nationella mål och en systemförändring
2. Kunnande som eleverna behöver i framtiden
3. Pedagogiska modeller och metoder
4. E-läromedel och applikationer för lärande
5. Infrastruktur och stödtjänster
6. Lärarrollen, lärarutbildningen och den pedagogiska kompetensen
7. Skolans verksamhetskultur och ledarskapet
8. Samarbete med företag och nätverkande

Samtliga fokusområden följs upp med målbeskrivningar och motiveringar samt ett antal åtgärdsförlag. Allt tydligt beskrivet. Eller vad sägs om t.ex. åtgärden för punkt 2: Man inför ämnesöverskridande bedömningsmetoder som utnyttjar IKT och som lämpar sig för bedömning av medborgarens nyckelfärdigheter. Eller för punkt 9: Man stärker skolans ledningskultur genom att använda kollegialt stöd för att stödja ledarskapet och teamarbetet. Det ordnas mer utbildning om förändringsledning som stöder det strategiska ledarskapet. Det erbjuds stöd för utveckling av ledningspraxis i skolan med hjälp av den senaste tekniken.

Planen avslutas med en beskrivning av hur planen skall verkställas. De olika skolorna erbjuds finansiering för verksamhetsutveckling förutsatt att målen i planen följs. Planen gäller 2011 -2015.

Det intressanta med planen var att den innehöll samma tänk som projekt Nätpedagogik har skrivit in i sitt förslag till IT-strategi. Det vi inte lagt så stort vikt vid, men som är en oerhörd viktig del, är ledarskapet och verksamhetskulturen. Det är bra att man lyft denna viktiga faktor. Det andra intressanta i förhållande till vårt tidigare förslag är att man lyfter vikten av ministeriernas strategiska ledning. Utgående från detta är ju Utbildnings- och kulturavdelningen som skall se till att det finns en strategisk ledning!! Hmm... Vårt utkast till IT-strategi har nu omformulerats till en målbild och vi har tagit in skrivningar om vikten av verksamhetskultur och ledarskap. Vi hade hoppats att målbilden redan var antagen men just nu vet vi inte när det kommer att ske. Vi får hoppas att det blir snart eftersom den indirekt stöder vårt mål med MIP-fortbildningssystemet.

Jag rekommenderar läsning av den finländska planen. Den sätter tankarna i rörelsen och det visar på vikten av tidsenlig undervisning!!!

Digital kompetens i den nya skolan

Igår var jag på ett informationstillfälle kring den nya skolan Ålands gymnasium. Fast ny och ny, det är fem skolor som blir två men med gemensam administration. Den nya skolan skall vara igång i augusti 2011 och eftersom det slutliga beslutet kom sent i höstas så är det nu bråttom att sy ihop det hela. Till en början kändes det som att det skulle bli en övermäktig uppgift men efter informationstillfället känns det nu som om det ändå kan vara möjligt. Flera personer jobbar nu för fullt med att få ihop schemaläggningar, reglementen, ekonomi, inre organisation och bemanningsplaner.

Tufft jobb för dem som jobbar med det och dessutom skall jobba utgående från att de skall skapa en ny, modern och framför allt en bra skola. Det kan nog innebära förändringar och utmaningar både för lärare och personal. En fråga som står mig nära är hur man kommer att organisera förutsättningar för att jobba digital och vad det kommer att finnas för krav på digital kompetens inom gymnasiet. Skall det fortfarande få vara upp till den enskilda läraren hur mycket relevant teknik används i undervisningen eller kommer den nya skolan att ge tydliga ramar och riktlinjer? Och hur kommer IT-stödet att organiseras? Jag hoppas att det blir en mer samordnad resurs med hög grad av samarbete för att utveckla både IT-användning, digital kompetens och IT-stöd!

Snart får vi veta hur det kommer att se ut men jag måste medge att jag har stora förhoppningar på att planerarna inser vilket behov som finns i en modern som framöver vill utveckla och anpassa sin undervisning till samhällets krav.

21 saker som snart är onödiga i undervisningen?

21 saker som snart är onödiga i undervisningen

Om The Daily Riff får rätt i sina framtidsvisioner kommer en hel del att hända innan 2020. För min del är inget av det så väldigt revolutionerande. Det är ju delvis det här vi missionerat om ett tag redan. Enligt artikeln påverkas detta (OBS! min tolkning):

1.Skrivbord - försvinner eftersom det 21:a århundradet enkelt inte kan inordnas i rader. Nätbaserade begrepp skall ordna klassrummet!

2. Språklaboratorier - Bl.a. Smart-telefoner gör att utrymmena kan användas till något intressantare och roligare.

3. Datorer - försvinner inte i bokstavlig mening, men vår uppfattning om vad datorer är förändras.

4. Hemläxor - 21: a århundradet är en 24 / 7 miljö. Den traditionella tidsmässiga gränserna mellan hem och skola försvinner. Barnen skall inte "gå i skolan" utan de ska "lära sig".

5. Antagning till utbildningar - Under de kommande tio åren kommer vi se digitala portföljer ersätta provresultat som den viktigaste faktorn vid antagningar.

6. Differentierade -Det 21: a århundradet är anpassningsbart. Den lärare som inom 10 år inte vet hur teknik används för att anpassa lärandet, kommer att vara utan jobb.

7. Rädsla för Wikipedia - Wikipedia är den största demokratiserande kraft i världen just nu. Om du ar rädd för att låta dina elever ta del av det är det dags att komma över det.

8. Pocketböcker - Om tio år kommer allt läsande att ske via digitala hjälpmedel. Då kommer vi inte att reflektera över vad som är papper och vad som är digitalt.

9.Attendance Offices - Bio scans. Här är min engelska (och fantasi) för dålig.

10. Elevskåpen - kanske för en koll av jackan.

11. IT-avdelningar - åtminstone så som vi ser dem idag. Cloud computing och det senaste decenniet med ökad wifi och satellittillgång kommer att ändra roller för program, säkerhet och anslutningsmöjligheter. Det är kanske på IT-avdelningarna som den verkliga förändringen i skolans funktioner skall starta?

12. Centraliserade institutioner - Skolbyggnader kommer att bli "hemvisten" för lärande, inte där allt lärande sker. Tid och rum fårmindre betydelse och lärande sker allt mer ute på arbetsplatserna.

13. Organisation av utbildningstjänster - Utbildningen kommer under de kommande tio åren att bli mer individualiserad och klassbaserat lärande försvinner. Studerande grupperar sig enligt intresse vilket leder till ett specialiserat lärande. Strukturen för K-12 kommer att ändras i grunden.

14. Skolor misslyckas med att integrera sociala medier - Om skolan skall ha en relevant utbildning måste 21: a århundradets teknologi integreras av lärarna själva.

15. Betald kompetensutveckling - Ingen kan din skola bättre än du själv som lärare och om du får en summa pengar att använda kan du själva knyta till dig gurus som stöd för den skolutveckling du behöver.

16. Normerna i nuvarande läroplaner - Varför måste alla studerande läsa lika många poäng. Utgångspunkten för läroplans förändring kommer att ändras så att grundskolan blir mer som en innehållsleverantör och gymansieskolorna blir platser för specialiserade lärande.

17. Sena föräldramöten - Föräldrar och lärare kommer närmare varandra som ett resultat av virtuella kommunikationsmöjligheter. Och föräldrar kommer att driva skolor att integrera allt mer teknik.

18. Caféliknande mat - Näringsinformation + handdatorer + kostnadsjämförelse leder förhoppningsvis till att "mindre bra" mat försvinner.

19. Grafisk design och hemsidestjänster - Du behöver en hemsida / broschyr etc.? Låt barnen göra det. I slutet av årtiondet - i den bästa av skolor - kommer det att vara så.

20. Algebra I - Inom tio år kommer det endera att vara en norm med undervisning i denna kurs i högstadiet eller vi har äntligen vaknat upp till det faktum att det inte finns någon anledning att ge algebra ett större värde än statistik och IT i skolan för icke-matematik ämnen.

21. Papper
Om tio år kommer skolorna minska sin pappersförbrukning med inte mindre än 90%. Och pappers- och grafiska industrin måste förändras.

Måste vi omdefiniera vad digitala verktyg är?

Fick idag tips av kollegan Ronny om ett tv-program han sett och genast började mina tankar irra igen.

Vi jobbar sedan en tid tillbaka med att skapa en målbild för utbildningssektorn på Åland avseende IT i skolan. Jag har funderat kring begreppet IT och IKT och tycker att de känns för snäva och lite 90-tal. Jag har inte lyckats sätta fingret på varför jag tycker så. När jag nu såg inslaget om Siftables, som jag nämnde ovan (hittade det naturligtvis på ted.com), började mina frågetecken räta ut sig.

Inslaget visar på ett helt nytt sätt att arbeta digitalt där mus och tangentbord delvis är ett minne blott. Verktyget kan vara ett oerhört bra stöd i lärande, inte minst i specialundervisningen! När utvecklingen av de här slaget hela tiden pågår så inser man snabbt (och på nytt och på nytt) att digital utveckling inte bara handlar om datorns utseende och innehåll utan också att det finns olika typer av digitala verktyg och program. Och hur kommer skolan att påverkas tack vare dessa fantastiska verktyg?

Så gott folk! Skall det heta IT i undervisningen, IKT i undervisningen, digitala verktyg eller digitala resurser i undervisningen? Eller något helt annat som visar på vidden av möjligheter tack vare dessa faktiska verktyg? Vilka begrepp skall finnas med i en övergripande målbild när det gäller användning av digitala verktyg i skolan?

Titta och förundras över utvecklingen! Läs också mera på Sifteo Blog.