I Danmark har Teknologirådet, tack vare ett projekt, tagit fram en rapport som innehåller rekommendationer till politiker, skolledare och lärare om vad som bör göras för att den pedagogiska it-användningen i skolan ska ge ett bra stöd åt elevernas lärande och kunskapsutveckling.
Omvärldsbloggens Stefan Pålsson, som har sammanfattat rapporten säger att arbetet i projektet har rört sig kring fyra teman:
- den digitala teknikens möjligheter
- undervisning och lärresurser
- förankringen av it i den pedagogiska praktiken samt
- mångfald och inklusion
I rapporten varnas det för att lägga allt för stor vikt vid tekniken men lärarna måste ändå känna sig trygga med den. Det är en balansgång vi har haft med oss i projekt Nätpedagogik under hela vår projekttid och detta på gott och ont med tanke på den feedback projektet fått sedan starten. Rapporten säger också att det i första hand handlar om att sätta undervisningen och eleverna lärprocesser i främsta rummet och att utforma sin IT-användning med hänsyn till det. Det är också något som mitt projekt har försökt förmedla och på många håll har budskapet tagits väl emot. Men de som inte vill använda IT som ett stöd resonerar förstås annorlunda och säger att IT inte behövs i alla ämnen eller att man kan undervisa på olika sätt. Jovisst kan man resonera så men då måste man också veta vad det är man väljer bort. Och det kan man inte veta om man inte har satt sig in i hur datorer fungerar och hur och till vad de kan användas.
Något som Pålsson också lyfter i sin sammanfattning är att man i Danmark anser det viktigt såväl med en god tillgång till digitala lärresurser som med kunskapsdelning och pedagogiskt samarbete mellan lärare. Visst är det så, men för att nå dit krävs en hel del insatser eftersom det inte är helt naturligt för lärare att dela med sig av varken undervisningsmetoder eller lärobjekt. Men ju högre IT-kompetens lärarkåren har desto tydligare blir behovet av digitala lärobjekt och med det förhoppningsvis insikten om vikten att dela med sig.
I rapporten tydliggörs skolledningens stora betydelse återigen när man säger att åtgärder som främjar en kreativ och målinriktad användning av IT måste vidtas. Skolledningen måste därför se till att läraren får den kompetens och det tidsutrymme som behövs. Enkelt att säga men ack så svårt att genomföra, inte minst om en sträng budgetram kommer emot. Men bättre brödlös än rådlös säger ordspråket och det finns skolor som visar att det går och de borde tydligare och oftare lyftas fram som goda exempel.
Det som i rapporten är av stort intresse för mig är att man ser vikten av att danska politiker börjar resonera kring vilka tjänster inom de här områdena som behövs inom skolan och vilka beslut som måste fattas för att möjliggöra det. På vilket sätt kan politiker underlätta för lärare att själva t.ex. utveckla digitala lärresurser? Som Pålsson skriver så finns det inga enkla svar men att det är viktigt att börja fundera på detta. Ifall projekt Nätpedagogik förlängs kommer insatser att göras för att informera och påverka skolpolitiker på Åland. Skolledarna, som är så viktiga för skolutvecklingen, måste också känna att de har stöd och förståelse ovanifrån. Det behöver de. Men det känns skönt att höra att samma tankar finns på annat håll.
