Här hittar du helt vanliga funderingar kring IT och skolan av en helt vanlig datoranvändare!
onsdag 20 april 2011
MIP i Google maps
Eftersom vi nu nästan har kommit igång på allvar med MIP på Åland så har jag skapat en karta där jag lägger till alla skolor som har påbörjat MIP-processen. Tillsvidare har vi endast Ålands lyceum och Ålands handelsläroverk som startat upp på bred front men vi har en massa skolor med enstaka lärare som testar MIP-systemet. Till alla dem vill jag skicka ett speciellt tack så här långt. Er feedback kommer att behövas och jag är glad att ni har ställt upp så här långt.
De gula nålarna på kartan betyder skolor med testlärare medan grön nål betyder skolor som påbörjat MIP-processen.
Ha en bra påsk!
tisdag 19 april 2011
Skola och media - IT-stöd för lärandet
I Danmark har Teknologirådet, tack vare ett projekt, tagit fram en rapport som innehåller rekommendationer till politiker, skolledare och lärare om vad som bör göras för att den pedagogiska it-användningen i skolan ska ge ett bra stöd åt elevernas lärande och kunskapsutveckling. Omvärldsbloggens Stefan Pålsson, som har sammanfattat rapporten säger att arbetet i projektet har rört sig kring fyra teman:
- den digitala teknikens möjligheter
- undervisning och lärresurser
- förankringen av it i den pedagogiska praktiken samt
- mångfald och inklusion
I rapporten varnas det för att lägga allt för stor vikt vid tekniken men lärarna måste ändå känna sig trygga med den. Det är en balansgång vi har haft med oss i projekt Nätpedagogik under hela vår projekttid och detta på gott och ont med tanke på den feedback projektet fått sedan starten. Rapporten säger också att det i första hand handlar om att sätta undervisningen och eleverna lärprocesser i främsta rummet och att utforma sin IT-användning med hänsyn till det. Det är också något som mitt projekt har försökt förmedla och på många håll har budskapet tagits väl emot. Men de som inte vill använda IT som ett stöd resonerar förstås annorlunda och säger att IT inte behövs i alla ämnen eller att man kan undervisa på olika sätt. Jovisst kan man resonera så men då måste man också veta vad det är man väljer bort. Och det kan man inte veta om man inte har satt sig in i hur datorer fungerar och hur och till vad de kan användas.
Något som Pålsson också lyfter i sin sammanfattning är att man i Danmark anser det viktigt såväl med en god tillgång till digitala lärresurser som med kunskapsdelning och pedagogiskt samarbete mellan lärare. Visst är det så, men för att nå dit krävs en hel del insatser eftersom det inte är helt naturligt för lärare att dela med sig av varken undervisningsmetoder eller lärobjekt. Men ju högre IT-kompetens lärarkåren har desto tydligare blir behovet av digitala lärobjekt och med det förhoppningsvis insikten om vikten att dela med sig.
I rapporten tydliggörs skolledningens stora betydelse återigen när man säger att åtgärder som främjar en kreativ och målinriktad användning av IT måste vidtas. Skolledningen måste därför se till att läraren får den kompetens och det tidsutrymme som behövs. Enkelt att säga men ack så svårt att genomföra, inte minst om en sträng budgetram kommer emot. Men bättre brödlös än rådlös säger ordspråket och det finns skolor som visar att det går och de borde tydligare och oftare lyftas fram som goda exempel.
Det som i rapporten är av stort intresse för mig är att man ser vikten av att danska politiker börjar resonera kring vilka tjänster inom de här områdena som behövs inom skolan och vilka beslut som måste fattas för att möjliggöra det. På vilket sätt kan politiker underlätta för lärare att själva t.ex. utveckla digitala lärresurser? Som Pålsson skriver så finns det inga enkla svar men att det är viktigt att börja fundera på detta. Ifall projekt Nätpedagogik förlängs kommer insatser att göras för att informera och påverka skolpolitiker på Åland. Skolledarna, som är så viktiga för skolutvecklingen, måste också känna att de har stöd och förståelse ovanifrån. Det behöver de. Men det känns skönt att höra att samma tankar finns på annat håll.
![]() |
| Den danska rapporten |
Etiketter:
Danmark,
Digital kompetens,
IT,
skolpolitiker
söndag 17 april 2011
Läsförståelse som ett kunskapsmått
Till mångas glädje har Ålands elever en extrem god läsförståelse. Det har bekräftats i den senaste PISA-undersökningen. Detta är förvisso en väldigt bra kompetens eftersom vi än så länge till stor del tar till oss både information och kunskap genom läsandet. En noggrann genomgång av PISA-uppgifterna skulle visa på vilken typ av texter som ingår.
Den som arbetar mer med IT-baserade verktyg i undervisningen märker snabbt att filmen har fått en allt större betydelse i undervisningen, och med det tar filmen över en del av textens "uppdrag" som medierare av kunskap. Åtminstone kommer den att fungera som ett gott alternativ. Hur viktigt blir det då att mäta läsförståelse i de stora nationella och internationella undersökningarna framöver? Och vilken typ av texter skall i så fall ingå i dem?
Anders Erenius lyfter i sin blogg skolans kunskapsuppdrag ur en lite annan vinkel och provocerar säkert många lärare (speciellt i svenska) genom att säga:
Den stora frågan måste väl alltid vara "Vad skall de studerande kunna för att hantera morgondagen" och utifrån detta planeras undervisningen. Eller har jag helt fel?
Den som arbetar mer med IT-baserade verktyg i undervisningen märker snabbt att filmen har fått en allt större betydelse i undervisningen, och med det tar filmen över en del av textens "uppdrag" som medierare av kunskap. Åtminstone kommer den att fungera som ett gott alternativ. Hur viktigt blir det då att mäta läsförståelse i de stora nationella och internationella undersökningarna framöver? Och vilken typ av texter skall i så fall ingå i dem?
Anders Erenius lyfter i sin blogg skolans kunskapsuppdrag ur en lite annan vinkel och provocerar säkert många lärare (speciellt i svenska) genom att säga:
Det kan ju faktiskt vara så att eftersom världen förändras så ÄR det viktigare att ha grundläggande förståelse av skillnader mellan Nintendo och Xbox än mellan Strindberg och Lagerlöf.Hmm, hur viktig är någon av informationen över huvudtaget? Andemeningen, som jag ser det, är väl ändå att skolans uppdrag måste hänga med samhällsutvecklingen. Och att det kanske inte går att använda sig av samma skolböcker år efter år ifall relevans och innehåll kan ifrågasättas.
Den stora frågan måste väl alltid vara "Vad skall de studerande kunna för att hantera morgondagen" och utifrån detta planeras undervisningen. Eller har jag helt fel?
tisdag 12 april 2011
Hjärta mig
I kväll har jag varit på teater och sett < 3 mig - ung utan pung goes online. Förening Ung utan pung turnerar runt om i Sverige med shower som handlar om allt från kärlek och svartsjuka till droger och rättvisa och där målgruppen i första hand är elever och ungdomar. Den här showen handlade om vad som händer på nätet i de sociala medierna. De har förstås också en FB-sida.
Skådespelarna var duktiga och showen fartfylld med träffsäkra och små korta scener. Även om jag har en viss vana av att röra mig på olika sociala medier så hade jag lite svårt att hänga med i alla svängar men den yngre publiken uppfattade nog det mesta och många skratt fyllde salen på Alandica i Mariehamn. I scenen där ett par gamlingar lurar några tuffa pojkar måste jag erkänna att jag inte riktigt kunde klura ut om gamlingarna verkligen skulle föreställa gamlingar eller om de skulle föreställa utklädda gamlingar. Kontentan var förstås att ungdomarna skulle vara aktsamma när de rör sig på nätet och inte acceptera allas alias.
En tanke som blev kvar efter föreställningen var att man endast lyfte de faror man som en ung person, och naturligtvis äldre, kan råka på ute på nätet. Vi är visserligen många som inser att dessa faror måste lyftas upp och diskuteras för att vi skall bygga upp en kultur, etik och vanor som inte godkänner mobbning och falskhet på nätet. Men vilka tankar dyker upp hos dem som endast ser sociala medier som något dåligt och farligt. En sån här föreställning ger dem kanske vatten på kvarnen istället för att få en inblick i alla fördelar med sociala medier. Är detta självklart för alla och jag som ser spöken där de inte finns? Hur tackla sådant?
Skådespelarna var duktiga och showen fartfylld med träffsäkra och små korta scener. Även om jag har en viss vana av att röra mig på olika sociala medier så hade jag lite svårt att hänga med i alla svängar men den yngre publiken uppfattade nog det mesta och många skratt fyllde salen på Alandica i Mariehamn. I scenen där ett par gamlingar lurar några tuffa pojkar måste jag erkänna att jag inte riktigt kunde klura ut om gamlingarna verkligen skulle föreställa gamlingar eller om de skulle föreställa utklädda gamlingar. Kontentan var förstås att ungdomarna skulle vara aktsamma när de rör sig på nätet och inte acceptera allas alias.
En tanke som blev kvar efter föreställningen var att man endast lyfte de faror man som en ung person, och naturligtvis äldre, kan råka på ute på nätet. Vi är visserligen många som inser att dessa faror måste lyftas upp och diskuteras för att vi skall bygga upp en kultur, etik och vanor som inte godkänner mobbning och falskhet på nätet. Men vilka tankar dyker upp hos dem som endast ser sociala medier som något dåligt och farligt. En sån här föreställning ger dem kanske vatten på kvarnen istället för att få en inblick i alla fördelar med sociala medier. Är detta självklart för alla och jag som ser spöken där de inte finns? Hur tackla sådant?
onsdag 6 april 2011
IT-utvecklingen tar fart

Den 7 april kommer det att hållas en presskonferens om att MIP kommer att rekommenderas för alla skolor på Åland. Det betyder i klartext att Landskapsregeringen och utbildningsminister Britt Lundberg nu tagit ett klokt beslut om att MIP-systemet skall antas.
Det betyder i klartext att de åländska lärarna nu får samma möjlighet som lärarna i Sverige att öka sin digitala kompetens. Vårt åländska MIP är ju en anpassad version av PIM och många svenska lärare verkar vara väldigt nöjda med det upplägget.
Enligt beslutet kommer jag, i egenskap av projektledare i projekt Nätpedagogik att fungera som en samordnande examinator under den tid projektet fortgår (drygt 4 månader). Efter det utses någon annan inom förvaltningen att ansvara för upprätthållandet av systemet.
Vi har redan en testgrupp på ett 20-tal personer som redan har börjat ta sig an nivå 2. Vi får se hur många som hinner till nivå 3 under våren. Vid Ålands lyceum har mippningen också dragit igång och där jobbar man med nivå 1 för tillfället.
Jag väntar med spänning på respons på systemet och framför allt på att se vilken effekten ute i klassrummet blir.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)


