Kollegabedömning

Upplägget jag beskriver här är dels kopplade till blogginlägget om kursen Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt och dels till inlägget innan om Tre bedömningsupplägg.

Som en formativ bedömning av processen att skapa ett eget lärobjekt. Upplägget går ut på att deltagarna utvärderar varandras arbeten utifrån i förväg definierade frågor. Utvärderingen ligger sedan som grund för förbättringar och förtydliganden av lärobjektet.

Målen med lärobjekten finns tydligt beskrivna i uppgiften liksom kraven/de delar som lärobjektet måste innehålla för att bli tillräckligt tydligt för den som ska använda det.

När en deltagare gör en kollegautvärdering kryssar de för de punkter som är uppfyllda. Varje ikryssad punkt ger ett poäng. Poängresultatet visar hur mycket som måste kompletteras och jobbas vidare med för att lärobjektet ska bli godkänt i kursen. Som avslutning kan den som bedömer skriva in kommentarer och tips till förbättringar. Bilden nedan visar de frågor som bedömaren ska ställa till materialet.

Eftersom jag inte har några kollegor i det här arbetet har jag inte haft någon att titta på upplägget och inte heller fått kommentarer på det. Idag är det rätt få som har gjort den kurs jag har som utgångspunkt och det minskar också möjligheten att få relevant feedback. 

Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt

Att som lärare göra egna lärobjekt kan vara övermäktigt förrän man har koll på olika verktyg och sedan testat i verkligheten. Av den anledningen ville jag som ITK-utvecklare stöda lärarna så att de kommer igång med något smått och då upptäcka att det går att göra både mindre och större lärobjekt. Detta gjordes i form av en självinstruerande kortkurs. I det här stödsystemet var de dessutom tvungna att göra lärbojektet tillgängligt för alla och även lägga på en Creative Commons licens.  Stödet är uppbyggt i ett rum på lärplattformen Fronter och alla lärare som vill kan få behörighet till rummet.

1. Inledningsvis finns en beskrivning av uppgiften och vad den går ut på. Lärobjektet ska innehålla åtminstone följande:

• introduktion - vad ska göras, varför, när och hur?
• mål - i förhållande till läroplanen
• uppdrag - vad ska göras
• bedömning - hur sker den och på basen av vad

2. I följande steg har vi lagt upp lite utgångspunkter i form av teorier och modeller så som TPCK, SAMR, flippat klassrum samt ett finskt materiela (på svenska) om Med kvalitet i fokus - e-lärmomedlen i undervisning och lärande.

3. Efter det har vi samlat på några tips på publiceringsverktyg och berättat kort om hur de fungerar. De vi har lyft är gratisverktygen Google sites, Learnify och Wikispaces.

4. Efter det har vi skapat ett stödmaterial där lärarna kan. Det materialet handlar i första hand om hur man rör sig på Internet - upphovsrätt, CC-licenser, Internet som källa (säkerhet och sökstrategier) och källkritik. Här har vi också lagt upp tips från den grupp av lärare som testade systemet, deras reflektioner samt verktyg de använt sig av (ex. Scratch, Photostory, Creaza, SurveyMonkey, Eclipse).

5. Som sista rum har vi skapat information om vad som krävs för att uppgiften ska vara helt genomför och godkänd. Förutom själva lärobjektet (länk till denna) ska lärarna också lämna in en bakgrund samt en utvärdering både av en klass som testat det och från läraren själv. Dessutom måste lärobjekten vara försedda med en lämplig CC-licens. 

Det här berättar egentligen inte om hur jag använder mig av digitala öppna lärobjekt utan jag har istället valt att berätta om hur vi valt att stöda framtagning av egna lärobjekt. Eftersom jag inte är lärare kändes det här upplägget bättre.