Kollegabedömning

Upplägget jag beskriver här är dels kopplade till blogginlägget om kursen Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt och dels till inlägget innan om Tre bedömningsupplägg.

Som en formativ bedömning av processen att skapa ett eget lärobjekt. Upplägget går ut på att deltagarna utvärderar varandras arbeten utifrån i förväg definierade frågor. Utvärderingen ligger sedan som grund för förbättringar och förtydliganden av lärobjektet.

Målen med lärobjekten finns tydligt beskrivna i uppgiften liksom kraven/de delar som lärobjektet måste innehålla för att bli tillräckligt tydligt för den som ska använda det.

När en deltagare gör en kollegautvärdering kryssar de för de punkter som är uppfyllda. Varje ikryssad punkt ger ett poäng. Poängresultatet visar hur mycket som måste kompletteras och jobbas vidare med för att lärobjektet ska bli godkänt i kursen. Som avslutning kan den som bedömer skriva in kommentarer och tips till förbättringar. Bilden nedan visar de frågor som bedömaren ska ställa till materialet.

Eftersom jag inte har några kollegor i det här arbetet har jag inte haft någon att titta på upplägget och inte heller fått kommentarer på det. Idag är det rätt få som har gjort den kurs jag har som utgångspunkt och det minskar också möjligheten att få relevant feedback. 

Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt

Att som lärare göra egna lärobjekt kan vara övermäktigt förrän man har koll på olika verktyg och sedan testat i verkligheten. Av den anledningen ville jag som ITK-utvecklare stöda lärarna så att de kommer igång med något smått och då upptäcka att det går att göra både mindre och större lärobjekt. Detta gjordes i form av en självinstruerande kortkurs. I det här stödsystemet var de dessutom tvungna att göra lärbojektet tillgängligt för alla och även lägga på en Creative Commons licens.  Stödet är uppbyggt i ett rum på lärplattformen Fronter och alla lärare som vill kan få behörighet till rummet.

1. Inledningsvis finns en beskrivning av uppgiften och vad den går ut på. Lärobjektet ska innehålla åtminstone följande:

• introduktion - vad ska göras, varför, när och hur?
• mål - i förhållande till läroplanen
• uppdrag - vad ska göras
• bedömning - hur sker den och på basen av vad

2. I följande steg har vi lagt upp lite utgångspunkter i form av teorier och modeller så som TPCK, SAMR, flippat klassrum samt ett finskt materiela (på svenska) om Med kvalitet i fokus - e-lärmomedlen i undervisning och lärande.

3. Efter det har vi samlat på några tips på publiceringsverktyg och berättat kort om hur de fungerar. De vi har lyft är gratisverktygen Google sites, Learnify och Wikispaces.

4. Efter det har vi skapat ett stödmaterial där lärarna kan. Det materialet handlar i första hand om hur man rör sig på Internet - upphovsrätt, CC-licenser, Internet som källa (säkerhet och sökstrategier) och källkritik. Här har vi också lagt upp tips från den grupp av lärare som testade systemet, deras reflektioner samt verktyg de använt sig av (ex. Scratch, Photostory, Creaza, SurveyMonkey, Eclipse).

5. Som sista rum har vi skapat information om vad som krävs för att uppgiften ska vara helt genomför och godkänd. Förutom själva lärobjektet (länk till denna) ska lärarna också lämna in en bakgrund samt en utvärdering både av en klass som testat det och från läraren själv. Dessutom måste lärobjekten vara försedda med en lämplig CC-licens. 

Det här berättar egentligen inte om hur jag använder mig av digitala öppna lärobjekt utan jag har istället valt att berätta om hur vi valt att stöda framtagning av egna lärobjekt. Eftersom jag inte är lärare kändes det här upplägget bättre.

Att gå en MOOC eller en MOOC

Jag har idag erfarenheten av att ha gått en MOOC och nyligen påbörjat en annan, båda två har beröringspunkt i lärande och IT, men de är rätt olika till upplägg och arbetssätt. Orsaken till att jag valt att på en MOOC-kurs är tre. För det första och det viktigaste är att jag vill lära mig mera inom det området jag arbetar och veta hur andra resonerar kring samma teman. För det andra är jag nyfiken på hur det är att studera via en MOOC. Den tredje anledningen är att se hur kursen är upplagd och administrerad. Förstås kan jag endast se det ur användaperspektiv och olika saker kan därför bli osynliga för mig. 

I min första MOOC fanns det en given ram där start och avslut var definierade. Kursen gav ett cerificat om man valde att göra det så, men man kunde också gå varje modul utan att lämna in uppgifterna. Varje del i helheten hade en start och ett slut och alla uppgifter hade en deadline. De flesta uppgifter skulle lämnas in och sedan medbedömas. Om man ville ha certificat för kursen måste man för varje inlämnad kurs verifiera vem man var. Det gjorde man i samma process där inlämning skedde. Uppgiften kunde inte lämnas in utan att man tog en bild av sig själv med vebbkameran och sedan skrev att man faktiskt var den man utgav sig vara.

Som studerande bedömde jag minst två andras uppgifter per kursavsnitt. De medstuderandes bedömningar samt mina egna insatser i form av inlägg och inlämnade uppgifter gav sedan det slutliga kursresultatet. I systemet fanns en intressant digital teknik som gjorde att jag direkt fick mig tilldelat två personer som bedömde mig och jag fick två olika personers arbete att bedöma. Där fanns väldigt få hanteringar som var manuella.

Den andra MOOC:en som jag nu går när nu möjlig att påbörja när man själv önskar. Uppgifterna görs också i den takt man själv önskar och har förmåga till. Bedömningen är dock rätt lika då andra kursdeltagare är medbedömare. Här jobbar man också i forum och delar med sig av erfarenheter, tankar och åsikter. Kursen är poänggivande om man själv så önskar men man kan också ta del av material bara för att man vill lära sig mera. 

Varför lyfter jag de här två kurserna? Jo, för det hänger ihop med lärande i allra högsta grad och de olika uppläggen påverkar mitt sätt att studera och gå framåt i kurser rätt mycket. 

Generellt kan jag säga att uppläggen är både lika och olika och det finns plus och minus med det mesta. Det jag listar är för- och nackdelar med uppläggen. För andra deltagare kan det se helt annorlunda ut:

Start- och sluttider samt deadline och studiepoäng
+ Lättare att hålla ånga uppe, fungerar som en inre piska och motivation, även tråkigare delar i en kurs görs eftersom man får poäng eller credits
- När det händer något oväntat och man måste prioritera så kan det bli stressigt eller så väljer man att hoppa av kursen helt och hållet.

Fria starttider, inga poänggivande uppgifter/kurser
+ lättar anpassa studierna efter arbets- och familjesituation
- lättare att prioritera bort då inga deadlines finns
- om man är bland de tidiga som startat kursen blir det snabbt irrelevant eller ointressant att gå bakåt i forum och läsa nya inlägg, alternativt glömmer man helt bort det. Responsen på andra deltagares inlägg uteblir. Detta är inte bra då det ryms så många bra åsikter,  reflektioner och kunskap hos deltagarna i de olika forumen
- krävs att innehållet hela tiden är väldigt intressant och relevant ifall jag inte har en morot i form av poäng eller credits. Lättare hoppa av pga. ointresse även om följande uppgift/moment/kurs kan varverka hur intressant som helst.

Det här var kort mina tankar kring MOOC:s och för min egen del hoppas jag som utländsk studerande kan registrera mig för poäng i den senare MOOC:en jag beskrivit. Det behöver jag för att hålla ångan uppe och inte låta mitt jobb och min vardag helt ta över mitt liv. Nya tankar och idéer är alltid bra att brottas med och utmanas av......