Kollegabedömning

Upplägget jag beskriver här är dels kopplade till blogginlägget om kursen Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt och dels till inlägget innan om Tre bedömningsupplägg.

Som en formativ bedömning av processen att skapa ett eget lärobjekt. Upplägget går ut på att deltagarna utvärderar varandras arbeten utifrån i förväg definierade frågor. Utvärderingen ligger sedan som grund för förbättringar och förtydliganden av lärobjektet.

Målen med lärobjekten finns tydligt beskrivna i uppgiften liksom kraven/de delar som lärobjektet måste innehålla för att bli tillräckligt tydligt för den som ska använda det.

När en deltagare gör en kollegautvärdering kryssar de för de punkter som är uppfyllda. Varje ikryssad punkt ger ett poäng. Poängresultatet visar hur mycket som måste kompletteras och jobbas vidare med för att lärobjektet ska bli godkänt i kursen. Som avslutning kan den som bedömer skriva in kommentarer och tips till förbättringar. Bilden nedan visar de frågor som bedömaren ska ställa till materialet.

Eftersom jag inte har några kollegor i det här arbetet har jag inte haft någon att titta på upplägget och inte heller fått kommentarer på det. Idag är det rätt få som har gjort den kurs jag har som utgångspunkt och det minskar också möjligheten att få relevant feedback. 

Tre bedömningsupplägg

I kursen IKT i lärande är en av uppgifterna att vi ska beskriva olika tester för bedömning. Eftersom jag inte arbetar som lärare blir det svårt att göra en beskrivning utgående från en undervisningssituation eller ett ämne. Därför har jag beskrivit bedömningsupplägg utifrån en kursbeskrivning som gäller att skapa egna lärobjekt. Hur den här kursen genomförs kan du läsa mera i blogginlägget nedan. Målet med testerna är att skapa bra, tydliga lärobjekt som elverna förstår och kan använda sig av.

Det är arbetskrävande att skapa testerna så att de ska svara mot de mål som ställts upp. Men utöver det är de olika testerna enkla att skapa och de flesta frågorna är självrättande.

Jag har skissat på tre olika upplägg:

1. Som inledning av den här kursen är en för-test en bra start. Genom att göra testet får du en uppfattning om din egen förståelse av vad ett lärobjekt är och vilken typ av program och tjänster som är rimliga att använda sig av när de gör sina lärobjekt och hur de vill publicera dem. Exempel på frågor är Vad är ett lärobjekt/lärresurs och vad är skillnaden på en blogg, en webbplats och ett LMS. De får också kort skriva ner hur de tror att de kommer att använda sig av lärobjekt/lärresurser. Redan i det här skedet får deltagarna en uppfattning om dels omfattningen av arbetet och dels hur de kan tänka kring olika verktyg.
2. Ett andra test sker mot slutet av kursen. Då handlar det mera om att deltagarna själva får en uppfattning om att de har alla viktiga delar med i lärobjekten samt att de varit tillräckligt tydliga. Den här gången handlar det om att göra en kollegabedömning utgående från ett test med frågor. Frågorna baserar sig på målen och kraven som ska vara uppfyllda i lärobjekten och den som bedömer använder dessa som utgångspunkt. Varje fråga/mål/krav som är uppfyllt ger automatiskt ett poäng. När deltagaren får se resultaten från testet finns ännu tid för förbättringar. En närmare beskrivning av testet hittar du i blogginlägget Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt. 
   
3. Det tredje testet som med fördel kunde genomföras är en självutvärdering. Frågorna är delvis de samma som ovan men därtill finns en självvärdering över det egna arbetet och den egna insatsen samt en reflektion över vad som kunde göras bättre alternativt annorlunda. Som en sista fråga får deltagaren knyta an till för-testet och på nytt beskriva hur de kommer att använda sig av lärobjekten/lärresuserna. Det kan bli en intressant jämförelse med hur de svarat innan och reflektera över varför eller varför de inte svarat på samma sätt.

De pedagogiska vinsterna med testerna kommer tydligast fram i det andra testet. Den feedback som då kommer fram hjälper deltagaren att ytterligare finslipa sitt lärobjekt samtidigt som de får tips och idéer på förbättringar. Det som också är bra att deltagaren kan få perspektiv och nya infallsvinklar som ytterligare kan bidra till att förbättra lärobjektet.

Några fallgropar är svåra att se eftersom den här gruppen är lärare som vill få stöd i sitt arbete med att skapa lärobjekt. 

Stöd för att skapa egna öppna lärobjekt

Att som lärare göra egna lärobjekt kan vara övermäktigt förrän man har koll på olika verktyg och sedan testat i verkligheten. Av den anledningen ville jag som ITK-utvecklare stöda lärarna så att de kommer igång med något smått och då upptäcka att det går att göra både mindre och större lärobjekt. Detta gjordes i form av en självinstruerande kortkurs. I det här stödsystemet var de dessutom tvungna att göra lärbojektet tillgängligt för alla och även lägga på en Creative Commons licens.  Stödet är uppbyggt i ett rum på lärplattformen Fronter och alla lärare som vill kan få behörighet till rummet.

1. Inledningsvis finns en beskrivning av uppgiften och vad den går ut på. Lärobjektet ska innehålla åtminstone följande:

• introduktion - vad ska göras, varför, när och hur?
• mål - i förhållande till läroplanen
• uppdrag - vad ska göras
• bedömning - hur sker den och på basen av vad

2. I följande steg har vi lagt upp lite utgångspunkter i form av teorier och modeller så som TPCK, SAMR, flippat klassrum samt ett finskt materiela (på svenska) om Med kvalitet i fokus - e-lärmomedlen i undervisning och lärande.

3. Efter det har vi samlat på några tips på publiceringsverktyg och berättat kort om hur de fungerar. De vi har lyft är gratisverktygen Google sites, Learnify och Wikispaces.

4. Efter det har vi skapat ett stödmaterial där lärarna kan. Det materialet handlar i första hand om hur man rör sig på Internet - upphovsrätt, CC-licenser, Internet som källa (säkerhet och sökstrategier) och källkritik. Här har vi också lagt upp tips från den grupp av lärare som testade systemet, deras reflektioner samt verktyg de använt sig av (ex. Scratch, Photostory, Creaza, SurveyMonkey, Eclipse).

5. Som sista rum har vi skapat information om vad som krävs för att uppgiften ska vara helt genomför och godkänd. Förutom själva lärobjektet (länk till denna) ska lärarna också lämna in en bakgrund samt en utvärdering både av en klass som testat det och från läraren själv. Dessutom måste lärobjekten vara försedda med en lämplig CC-licens. 

Det här berättar egentligen inte om hur jag använder mig av digitala öppna lärobjekt utan jag har istället valt att berätta om hur vi valt att stöda framtagning av egna lärobjekt. Eftersom jag inte är lärare kändes det här upplägget bättre.

Skola och media - IT-stöd för lärandet

I Danmark har Teknologirådet, tack vare ett projekt, tagit fram en rapport som innehåller rekommendationer till politiker, skolledare och lärare om vad som bör göras för att den pedagogiska it-användningen i skolan ska ge ett bra stöd åt elevernas lärande och kunskapsutveckling. Omvärldsbloggens Stefan Pålsson, som har sammanfattat rapporten säger att arbetet i projektet har rört sig kring fyra teman:

• den digitala teknikens möjligheter
• undervisning och lärresurser
• förankringen av it i den pedagogiska praktiken samt
• mångfald och inklusion

I rapporten varnas det för att lägga allt för stor vikt vid tekniken men lärarna måste ändå känna sig trygga med den. Det är en balansgång vi har haft med oss i projekt Nätpedagogik under hela vår projekttid och detta på gott och ont med tanke på den feedback projektet fått sedan starten.  Rapporten säger också att det i första hand handlar om att sätta undervisningen och eleverna lärprocesser i främsta rummet och att utforma sin IT-användning med hänsyn till det. Det är också något som mitt projekt har försökt förmedla och på många håll har budskapet tagits väl emot. Men de som inte vill använda IT som ett stöd resonerar förstås annorlunda och säger att IT inte behövs i alla ämnen eller att man kan undervisa på olika sätt. Jovisst kan man resonera så men då måste man också veta vad det är man väljer bort. Och det kan man inte veta om man inte har satt sig in i hur datorer fungerar och hur och till vad de kan användas. 

Något som Pålsson också lyfter i sin sammanfattning är att man i Danmark anser det viktigt såväl med en god tillgång till digitala lärresurser som med kunskapsdelning och pedagogiskt samarbete mellan lärare. Visst är det så, men för att nå dit krävs en hel del insatser eftersom det inte är helt naturligt för lärare att dela med sig av varken undervisningsmetoder eller lärobjekt. Men ju högre IT-kompetens lärarkåren har desto tydligare blir behovet av digitala lärobjekt och med det förhoppningsvis insikten om vikten att dela med sig. 

I rapporten tydliggörs skolledningens stora betydelse återigen när man säger att åtgärder som främjar en kreativ och målinriktad användning av IT måste vidtas. Skolledningen måste därför se till att läraren får den kompetens och det tidsutrymme som behövs. Enkelt att säga men ack så svårt att genomföra, inte minst om en sträng budgetram kommer emot. Men bättre brödlös än rådlös säger ordspråket och det finns skolor som visar att det går och de borde tydligare och oftare lyftas fram som goda exempel.

Det som i rapporten är av stort intresse för mig är att man ser vikten av att danska politiker börjar resonera kring vilka tjänster inom de här områdena som behövs inom skolan och vilka beslut som måste fattas för att möjliggöra det. På vilket sätt kan politiker underlätta för lärare att själva t.ex. utveckla digitala lärresurser? Som Pålsson skriver så finns det inga enkla svar men att det är viktigt att börja fundera på detta. Ifall projekt Nätpedagogik förlängs kommer insatser att göras för att informera och påverka skolpolitiker på Åland. Skolledarna, som är så viktiga för skolutvecklingen, måste också känna att de har stöd och förståelse ovanifrån. Det behöver de. Men det känns skönt att höra att samma tankar finns på annat håll. 

Den danska rapporten 

IT-utvecklingen tar fart

Den 7 april kommer det att hållas en presskonferens om att MIP kommer att rekommenderas för alla skolor på Åland. Det betyder i klartext att Landskapsregeringen och utbildningsminister Britt Lundberg nu tagit ett klokt beslut om att MIP-systemet skall antas.

Det betyder i klartext att de åländska lärarna nu får samma möjlighet som lärarna i Sverige att öka sin digitala kompetens. Vårt åländska MIP är ju en anpassad version av PIM och många svenska lärare verkar vara väldigt nöjda med det upplägget.

Enligt beslutet kommer jag, i egenskap av projektledare i projekt Nätpedagogik att fungera som en samordnande examinator under den tid projektet fortgår (drygt 4 månader). Efter det utses någon annan inom förvaltningen att ansvara för upprätthållandet av systemet.

Vi har redan en testgrupp på ett 20-tal personer som redan har börjat ta sig an nivå 2. Vi får se hur många som hinner till nivå 3 under våren. Vid Ålands lyceum har mippningen också dragit igång och där jobbar man med nivå 1 för tillfället.

Jag väntar med spänning på respons på systemet och framför allt på att se vilken effekten ute i klassrummet blir.

Lite mer ordning i tankeverksamheten

Läste igår ett inlägg på Skolverket som kastar lite ljus på mina förvirrade tankar kring vad IT egentligen är och hur vi skall tänka kring verktyget ute på skolorna. Sylvi Vigmo säger i en intervju att hennes forskning visar att it som resurs eller digitala redskap förändrar villkoren för undervisningen så mycket att man inte kan betrakta it enbart som ett komplement eller som en kompensation. Det är också det jag har insett men det är svårt som "icke lärare" att gå ut och säga något sådant. Nu finns det i alla fall forskning på detta som stöder mina tankar. Men härifrån till att tydligt säga hur villkoren förändras är fortfarande höljt i dunkel för mig. Roligt är det dock att man idag kommit så långt i processen att man kan gå ut och säga att det inte längre bara är frågan om komplement och kompensation utan något helt annat.

En intressant sak som Sylvi lyfter är att lärarens roll är ohotad men att den måste förändras. Det här är kanske en liten knäckfråga när det gäller förändringsobenägna lärare? Rätta mig om jag har fel. Lärarna vet att de behövs eftersom ju skolan behövs. Det är kanske lätt att då tänka att "inte kan jag få sparken bara för att jag inte använder digitala verktyg i undervisningen". Idag är det säkert så men framöver kommer denna lärare att vara lika anställningsbar jämfört med lärare som anammat undervisningsmetoder som speglar samhällets behov. Och det är något varje lärare bör tänka på. Och läraren måste sluta tänka utifrån sina behov och önskemål, det är elevens behov och samhällets krav som styr. Eller som någon skolledare så förtjänstfullt har uttryckte sig när en lärare sa att hon inte ville lära sig använda digitala verktyg i undervisningen eftersom hon snart skulle gå i pension: jo men eleverna går inte i pension om ett par år!

Digital kompetens i den nya skolan

Igår var jag på ett informationstillfälle kring den nya skolan Ålands gymnasium. Fast ny och ny, det är fem skolor som blir två men med gemensam administration. Den nya skolan skall vara igång i augusti 2011 och eftersom det slutliga beslutet kom sent i höstas så är det nu bråttom att sy ihop det hela. Till en början kändes det som att det skulle bli en övermäktig uppgift men efter informationstillfället känns det nu som om det ändå kan vara möjligt. Flera personer jobbar nu för fullt med att få ihop schemaläggningar, reglementen, ekonomi, inre organisation och bemanningsplaner.

Tufft jobb för dem som jobbar med det och dessutom skall jobba utgående från att de skall skapa en ny, modern och framför allt en bra skola. Det kan nog innebära förändringar och utmaningar både för lärare och personal. En fråga som står mig nära är hur man kommer att organisera förutsättningar för att jobba digital och vad det kommer att finnas för krav på digital kompetens inom gymnasiet. Skall det fortfarande få vara upp till den enskilda läraren hur mycket relevant teknik används i undervisningen eller kommer den nya skolan att ge tydliga ramar och riktlinjer? Och hur kommer IT-stödet att organiseras? Jag hoppas att det blir en mer samordnad resurs med hög grad av samarbete för att utveckla både IT-användning, digital kompetens och IT-stöd!

Snart får vi veta hur det kommer att se ut men jag måste medge att jag har stora förhoppningar på att planerarna inser vilket behov som finns i en modern som framöver vill utveckla och anpassa sin undervisning till samhällets krav.

21 saker som snart är onödiga i undervisningen?

21 saker som snart är onödiga i undervisningen

Om The Daily Riff får rätt i sina framtidsvisioner kommer en hel del att hända innan 2020. För min del är inget av det så väldigt revolutionerande. Det är ju delvis det här vi missionerat om ett tag redan. Enligt artikeln påverkas detta (OBS! min tolkning):

1.Skrivbord - försvinner eftersom det 21:a århundradet enkelt inte kan inordnas i rader. Nätbaserade begrepp skall ordna klassrummet!

2. Språklaboratorier - Bl.a. Smart-telefoner gör att utrymmena kan användas till något intressantare och roligare.

3. Datorer - försvinner inte i bokstavlig mening, men vår uppfattning om vad datorer är förändras.

4. Hemläxor - 21: a århundradet är en 24 / 7 miljö. Den traditionella tidsmässiga gränserna mellan hem och skola försvinner. Barnen skall inte "gå i skolan" utan de ska "lära sig".

5. Antagning till utbildningar - Under de kommande tio åren kommer vi se digitala portföljer ersätta provresultat som den viktigaste faktorn vid antagningar.

6. Differentierade -Det 21: a århundradet är anpassningsbart. Den lärare som inom 10 år inte vet hur teknik används för att anpassa lärandet, kommer att vara utan jobb.

7. Rädsla för Wikipedia - Wikipedia är den största demokratiserande kraft i världen just nu. Om du ar rädd för att låta dina elever ta del av det är det dags att komma över det.

8. Pocketböcker - Om tio år kommer allt läsande att ske via digitala hjälpmedel. Då kommer vi inte att reflektera över vad som är papper och vad som är digitalt.

9.Attendance Offices - Bio scans. Här är min engelska (och fantasi) för dålig.

10. Elevskåpen - kanske för en koll av jackan.

11. IT-avdelningar - åtminstone så som vi ser dem idag. Cloud computing och det senaste decenniet med ökad wifi och satellittillgång kommer att ändra roller för program, säkerhet och anslutningsmöjligheter. Det är kanske på IT-avdelningarna som den verkliga förändringen i skolans funktioner skall starta?

12. Centraliserade institutioner - Skolbyggnader kommer att bli "hemvisten" för lärande, inte där allt lärande sker. Tid och rum fårmindre betydelse och lärande sker allt mer ute på arbetsplatserna.

13. Organisation av utbildningstjänster - Utbildningen kommer under de kommande tio åren att bli mer individualiserad och klassbaserat lärande försvinner. Studerande grupperar sig enligt intresse vilket leder till ett specialiserat lärande. Strukturen för K-12 kommer att ändras i grunden.

14. Skolor misslyckas med att integrera sociala medier - Om skolan skall ha en relevant utbildning måste 21: a århundradets teknologi integreras av lärarna själva.

15. Betald kompetensutveckling - Ingen kan din skola bättre än du själv som lärare och om du får en summa pengar att använda kan du själva knyta till dig gurus som stöd för den skolutveckling du behöver.

16. Normerna i nuvarande läroplaner - Varför måste alla studerande läsa lika många poäng. Utgångspunkten för läroplans förändring kommer att ändras så att grundskolan blir mer som en innehållsleverantör och gymansieskolorna blir platser för specialiserade lärande.

17. Sena föräldramöten - Föräldrar och lärare kommer närmare varandra som ett resultat av virtuella kommunikationsmöjligheter. Och föräldrar kommer att driva skolor att integrera allt mer teknik.

18. Caféliknande mat - Näringsinformation + handdatorer + kostnadsjämförelse leder förhoppningsvis till att "mindre bra" mat försvinner.

19. Grafisk design och hemsidestjänster - Du behöver en hemsida / broschyr etc.? Låt barnen göra det. I slutet av årtiondet - i den bästa av skolor - kommer det att vara så.

20. Algebra I - Inom tio år kommer det endera att vara en norm med undervisning i denna kurs i högstadiet eller vi har äntligen vaknat upp till det faktum att det inte finns någon anledning att ge algebra ett större värde än statistik och IT i skolan för icke-matematik ämnen.

21. Papper
Om tio år kommer skolorna minska sin pappersförbrukning med inte mindre än 90%. Och pappers- och grafiska industrin måste förändras.

Nya kompetenser

Läste ett tankeväckande blogginlägg av Niilo Alhovaara som rör en av de missuppfattningar som florerar runt om oss. Han undrade bl.a. varifrån uppfattningen om att ungdomarna är proffs på Internet har uppstått och menar att när man tittar närmare fenomenet så inser man att många är rätt okunniga om vad som händer.

Det är enkelt att hitta på nätet, att använda datorn och att snabbt skicka mess men vid en närmare titt så har många svårt att säga varför de anser att en hemsida eller ett inlä

gg är seriöst eller inte. Likaså vad det innebär att lägga ut information på en hemsida. Niilo avslutar med en brasklapp:

"Dagens - och i synnerhet morgondagens - samhälle bygger på ett stort mått av digitalt kunnande och aktivt medborgarskap förutsätter att man kan vaska guldkornen ur informationsbruset och göra blixtsnabba bedömningar online. De unga kan inte nätet, under ytan, och där har skolan och vuxenvärlden generellt en mycket viktig uppgift: att bidra med en fördjupning och ta upp viktiga frågeställningar som den unga nätgenerationen annars kanske inte upptäcker".

Det är faktiskt här som skolan har fått en rejäl utmaning. Hur lär vi ungdomarna detta? I något speciellt ämne, av någon speciell lärare, i något speciellt sammanhang? Nej, det här måste ske hela tiden och vara ett naturligt inslag i undervisningen, lika vanligt som diskussionerna kring mobbning, vett och etikett.

Kompetenserna (digital kunskap, aktivt medborgarskap) som Niilo tar upp är ju också en av de kompetenser som lyfts som viktiga i vår omvärld. Det tar inte många år innan dessa kompetenser utvärderas i PISA-undersökningar.

Det är dags nu, inte i morgon!

Skolutveckling med IT som redskap - vilka morötter finns?

Idag har det igen varit intressanta diskussioner kring byggandet av ett kompetensutvecklingssystem när det gäller digital kompetens bland lärarna. Alla inblandade är rörande överens om att detta är något bra och något vi behöver på Åland. En viktig fråga som måste besvaras är hur vi får med hela lärarkåren in i detta?

Vi vet att lärarna arbetar med en hel del frågor inom ramen för sitt lärarjobb men som inte direkt rör den egna undervisningen. Man blir tvungen att prioritera bort viktiga saker framom sådant som är ännu viktigare. Varifrån skall de sedan ta tiden till kompetensutveckling. De som är intresserade ser till att hänga med i utvecklingen men många ser inte nyttan med digital kompetens och prioriterar därför annorlunda. Den stora frågan blir alltså hur vi skall få lärarna att gå med? I en perfekt värld skulle förstås alla stå på kö för ett sådant erbjudande, men verkligheten är något helt annat. Skall lärarna erbjudas en löneklass till för att fortbilda sig, skall de få göra det på sin ordinarie undervisningstid? Vem betalar i så fall? Skall skolorna hitta dagar efter att skolorna slutar på våren eller börjar på hösten och då gemensamt genomföra fortbildningsinsatserna?

Hur lyckas de kommuner som är med i PIM i Sverige? Vilka morötter och/eller metoder använder de för att motivera lärarna? Hur mycket påverkar det faktum att de har total arbetstid, vilket lärarna här på Åland inte har? Frågorna är många just nu och svaren är få. Tips mottages med tacksamhet;-).