Skola och media - IT-stöd för lärandet

I Danmark har Teknologirådet, tack vare ett projekt, tagit fram en rapport som innehåller rekommendationer till politiker, skolledare och lärare om vad som bör göras för att den pedagogiska it-användningen i skolan ska ge ett bra stöd åt elevernas lärande och kunskapsutveckling. Omvärldsbloggens Stefan Pålsson, som har sammanfattat rapporten säger att arbetet i projektet har rört sig kring fyra teman:

• den digitala teknikens möjligheter
• undervisning och lärresurser
• förankringen av it i den pedagogiska praktiken samt
• mångfald och inklusion

I rapporten varnas det för att lägga allt för stor vikt vid tekniken men lärarna måste ändå känna sig trygga med den. Det är en balansgång vi har haft med oss i projekt Nätpedagogik under hela vår projekttid och detta på gott och ont med tanke på den feedback projektet fått sedan starten.  Rapporten säger också att det i första hand handlar om att sätta undervisningen och eleverna lärprocesser i främsta rummet och att utforma sin IT-användning med hänsyn till det. Det är också något som mitt projekt har försökt förmedla och på många håll har budskapet tagits väl emot. Men de som inte vill använda IT som ett stöd resonerar förstås annorlunda och säger att IT inte behövs i alla ämnen eller att man kan undervisa på olika sätt. Jovisst kan man resonera så men då måste man också veta vad det är man väljer bort. Och det kan man inte veta om man inte har satt sig in i hur datorer fungerar och hur och till vad de kan användas. 

Något som Pålsson också lyfter i sin sammanfattning är att man i Danmark anser det viktigt såväl med en god tillgång till digitala lärresurser som med kunskapsdelning och pedagogiskt samarbete mellan lärare. Visst är det så, men för att nå dit krävs en hel del insatser eftersom det inte är helt naturligt för lärare att dela med sig av varken undervisningsmetoder eller lärobjekt. Men ju högre IT-kompetens lärarkåren har desto tydligare blir behovet av digitala lärobjekt och med det förhoppningsvis insikten om vikten att dela med sig. 

I rapporten tydliggörs skolledningens stora betydelse återigen när man säger att åtgärder som främjar en kreativ och målinriktad användning av IT måste vidtas. Skolledningen måste därför se till att läraren får den kompetens och det tidsutrymme som behövs. Enkelt att säga men ack så svårt att genomföra, inte minst om en sträng budgetram kommer emot. Men bättre brödlös än rådlös säger ordspråket och det finns skolor som visar att det går och de borde tydligare och oftare lyftas fram som goda exempel.

Det som i rapporten är av stort intresse för mig är att man ser vikten av att danska politiker börjar resonera kring vilka tjänster inom de här områdena som behövs inom skolan och vilka beslut som måste fattas för att möjliggöra det. På vilket sätt kan politiker underlätta för lärare att själva t.ex. utveckla digitala lärresurser? Som Pålsson skriver så finns det inga enkla svar men att det är viktigt att börja fundera på detta. Ifall projekt Nätpedagogik förlängs kommer insatser att göras för att informera och påverka skolpolitiker på Åland. Skolledarna, som är så viktiga för skolutvecklingen, måste också känna att de har stöd och förståelse ovanifrån. Det behöver de. Men det känns skönt att höra att samma tankar finns på annat håll. 

Den danska rapporten 

IT-utvecklingen tar fart

Den 7 april kommer det att hållas en presskonferens om att MIP kommer att rekommenderas för alla skolor på Åland. Det betyder i klartext att Landskapsregeringen och utbildningsminister Britt Lundberg nu tagit ett klokt beslut om att MIP-systemet skall antas.

Det betyder i klartext att de åländska lärarna nu får samma möjlighet som lärarna i Sverige att öka sin digitala kompetens. Vårt åländska MIP är ju en anpassad version av PIM och många svenska lärare verkar vara väldigt nöjda med det upplägget.

Enligt beslutet kommer jag, i egenskap av projektledare i projekt Nätpedagogik att fungera som en samordnande examinator under den tid projektet fortgår (drygt 4 månader). Efter det utses någon annan inom förvaltningen att ansvara för upprätthållandet av systemet.

Vi har redan en testgrupp på ett 20-tal personer som redan har börjat ta sig an nivå 2. Vi får se hur många som hinner till nivå 3 under våren. Vid Ålands lyceum har mippningen också dragit igång och där jobbar man med nivå 1 för tillfället.

Jag väntar med spänning på respons på systemet och framför allt på att se vilken effekten ute i klassrummet blir.

Ett steg skolutveckling

Idag har projekt Nätpedagogik presenterat MIP-systemet för utbildningsministern. Vi försökte göra presentationen så kortfattad och tydlig men ändå så omfattande som möjligt, ett uppdrag som lyckades rätt bra. Responsen på presentationen blev över förväntan och nu vidtar ett raskt arbete med att få till ett beslut så att systemet kan användas av hela undervisningssektorn på Åland. Det var riktigt roligt att få avsluta en arbetsvecka på detta sätt.

Nu får vi med spänning se fram emot hur skolorna reagerar och vilken effekt fortbildningen får på undervisningsmetoderna. I Sverige har ju motsvarande system tagit emot väldigt positivt så vi får hoppas på det samma här hos oss. Till hösten när systemet sjösätt till fullo får vi de första indikationerna.

Vad är IT i skolan egentligen?

Efter en två veckors semester nere i Thailand är jag igen tillbaka i vardagen. Medan jag betar av uppgifter som samlats lyssnar jag på Rundabordssamtal om it i skola och utbildning med Anna Karin Hatt. Ministern inledde bl.a med att nämna att IT inte skall användas urskiljningslöst i skolan och utan IT skall användas där det medför ett mervärde (min tolkning). Min direkta reflektion på detta var att det återigen skiljs mellan undervisning med och utan IT.

Jag tycker att vi måste komma bort från det tankesättet, IT måste ses som något dialektiskt. Jag ser det som att vi inte kan låta bli att förhålla oss till IT, varken i skolan i det övriga samhället. Det jag vill hitta är ett bättre ord för denna verksamhet eftersom jag anser att ordet IT är för snävt. Digitala verktyg är ett ord som för mig förklarar bättre vad det handlar om. Jag skrev i ett tidigare inlägg om att vi kanske måste omdefiniera vad digitala verktyg är men detta handlar mera om att vi kanske måste se på användning av digitala verktyg på ett annat sätt. Vi kan inte se på skolan som något som kan fungera utan dessa verktyg utan skolverksamhet innebär per definition användning av dem. Vi kan inte längre separera på IT och undervisning.

Frågan blir då: hur skall vi prata så att detta blir tydligt, vilka ord och benämningar skall vi ha?

Den 1 december 2010 utgavs i Finland en Nationell plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Planen är ett resultat av ett ambitiöst treårigt projekt Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag. Uppdraget var att beskriva verksamhetsmodeller som befäster användningen av IKT i undervisningen samt att utarbeta en nationell plan. Projektet koordinerades av kommunikationsministeriet och genomfördes i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och näringslivet. Planen är väldigt tydlig i vad man anser och vill uppnå och man räds inte att lyfta de problem som finns idag och som måste övervinnas.

I förordet lyfts olika aspekter på användning av IT i undervisningen och man säger bl.a. så här:

"Förändringen av synen på kunskap inverkar på lärandet. Om man anser att kunskap är föränderlig och dynamisk betyder det att färdigheterna i informationssökning, tänkande och lärande är viktiga. På grund av att mängden information ständigt ökar och tillgången på information blir bättre tack vare utvecklingen av informationsnätverken behövs det förmåga att sovra i informationen, att strukturera och analysera den samt att göra synteser på basis av den och att bedöma den kritiskt. Synen på kunskap lägger tonvikt vid det kunnande som behövs i samhället och som överskrider de traditionella kunskapsområdena samt vid förmågan att använda information och kunnande".

Det som lyft som en viktig åtgärd är systemförändringar, dvs. att verksamhetskulturen reformeras så att den överensstämmer med den syn på lärande som idag råder. Nya verksamhetsmodeller kräver då nya arbetssätt och tidsenlig infrastruktur och utrustning. När det gäller detta lägger skribenterna in en brasklapp och säger att det krävs ett "starkt strategiskt ledarskap av ministerierna". (Man kan ju hoppas att lärarna vet vilken syn på lärandet som finns i skolan idag...)

Visionen i planen är: IKT som lärresurs – hela världen inom räckhåll. För dem med erfarenhet av nätet är detta inget banbrytande eller konstigt alls, detta pratade ju McLuhan om på sin tid. Men det är ändå inte mindre sant för den skull! I planen vågar man också sticka ut hakan och säga:

För att Finland ska förbli ett topprankat land i fråga om utbildningen krävs att man mångsidigt utnyttjar IKT:s och mediernas möjligheter i skolorna.

För att nå framgång i skolorna säger planen att man måste fokusera på åtta olika frågor:

1. Nationella mål och en systemförändring
2. Kunnande som eleverna behöver i framtiden
3. Pedagogiska modeller och metoder
4. E-läromedel och applikationer för lärande
5. Infrastruktur och stödtjänster
6. Lärarrollen, lärarutbildningen och den pedagogiska kompetensen
7. Skolans verksamhetskultur och ledarskapet
8. Samarbete med företag och nätverkande

Samtliga fokusområden följs upp med målbeskrivningar och motiveringar samt ett antal åtgärdsförlag. Allt tydligt beskrivet. Eller vad sägs om t.ex. åtgärden för punkt 2: Man inför ämnesöverskridande bedömningsmetoder som utnyttjar IKT och som lämpar sig för bedömning av medborgarens nyckelfärdigheter. Eller för punkt 9: Man stärker skolans ledningskultur genom att använda kollegialt stöd för att stödja ledarskapet och teamarbetet. Det ordnas mer utbildning om förändringsledning som stöder det strategiska ledarskapet. Det erbjuds stöd för utveckling av ledningspraxis i skolan med hjälp av den senaste tekniken.

Planen avslutas med en beskrivning av hur planen skall verkställas. De olika skolorna erbjuds finansiering för verksamhetsutveckling förutsatt att målen i planen följs. Planen gäller 2011 -2015.

Det intressanta med planen var att den innehöll samma tänk som projekt Nätpedagogik har skrivit in i sitt förslag till IT-strategi. Det vi inte lagt så stort vikt vid, men som är en oerhörd viktig del, är ledarskapet och verksamhetskulturen. Det är bra att man lyft denna viktiga faktor. Det andra intressanta i förhållande till vårt tidigare förslag är att man lyfter vikten av ministeriernas strategiska ledning. Utgående från detta är ju Utbildnings- och kulturavdelningen som skall se till att det finns en strategisk ledning!! Hmm... Vårt utkast till IT-strategi har nu omformulerats till en målbild och vi har tagit in skrivningar om vikten av verksamhetskultur och ledarskap. Vi hade hoppats att målbilden redan var antagen men just nu vet vi inte när det kommer att ske. Vi får hoppas att det blir snart eftersom den indirekt stöder vårt mål med MIP-fortbildningssystemet.

Jag rekommenderar läsning av den finländska planen. Den sätter tankarna i rörelsen och det visar på vikten av tidsenlig undervisning!!!