Digital teknik - en mångfacetterad utmaning

När jag började min karriär som obehörig lärare hade jag förmånen att vara datalärare som det hette då. Det kunde jag göra på basen av mina meriter att inneha ett datakörkort. Vi pratar nu om medlet av 90-talet. Då gällde det i första hand att få eleverna att bli bekväma med olika kontorsprogram, i första hand Word, Excel och PowerPoint. Det skapades hej vilt texter med clip-art bilder och jag minns att de till och med fick göra en kalender i Excel där de olika cellerna hade automatiska datumfunktioner. Då fanns inte diskussionerna kring etik, källkritik, upphovsrätt, stöd för lärandet, sociala medier osv. Alla som idag är vana användare inser ju att mycket har hänt inom området.

Nu under våren har Futrulab kommit ut med en handbok kring digital kompetens i Storbritanien, Digital literacy across the curriculum. I den finns motiveringar till varför IT används i undervisningen men där finns också många bra tips och förslag hur IKT används i undervisningssituationer.

Enligt Futurlab kan digital kompetens innehålla 8 olika komponenter, nämligen funktionella färdigheter, kreativitet, kritiskt tänkande och utvärdering, kulturell och social förståelse, samarbete, förmåga/kunskap att hitta och välja information, effektiv kommunikation samt e-säkerhet. I rapporten förs resonemang kring alla dessa komponenter och kopplas samman med olika tips och praktiska förslag.Det är lätt att inser att det inte alltid är så enkelt, utan en rätt mångfacetterad utmaning för läraren och undervisningen. Ytterligare en utmaning bland alla andra blir för lärarna att veta vilken teknologi som stöder olika behov och färdigheter bäst? Vem är det som skall handleda dem? Jo rimligen IT-handledaren eller IT-stödpersonen. Så handledarens roll blir inte bara att stöda lärarna i hur de använder de olika verktygen utan i så fall också att stöda läraren i val av programvaror och teknologi. Om det är på det här sättet, vilken kompetens skall man då kräva av en IT-handledare? Och hur upprätthålls denna kompetens, dvs dels att veta vilken teknologi som finns och dels pedagogiskt kunna avgöra vilken teknologi som stöder vilken färdighet? Är detta rimligt att kräva eller hamnar det här valet helt på läraren att avgöra? Har alla kompetens till detta och har de ens möjlighet att sätta sig in i problematiken.

Mitt lite spretiga resonemang visar ändå på att skolan och lärarna fortfarande har många utmaningar framför sig och nu om någonsin måste de pedagogiska värderingarna omvärderas, utvecklas, omformuleras eller åtminstone lyftas till diskussion allt oftare.

En liten vink, läs rapporten!